Valresultattjänsten har öppnat

Tuula Haatainen

Tuula Haatainen video-stillbild
  • Om jag var president skulle jag tillönska folket Guds välsignelse i mitt nyårstal.

    : Nej. Jag upplever inte att det skulle passa mig att framföra en konfessionell välsignelse.
  • Finland blir en bättre plats om det flyttar människor från andra länder hit.

    : Delvis av samma åsikt. Människorna är i grund och botten likadana överallt i världen, därför är det inte motiverat att tänka att invandring automatiskt skulle göra Finland till en bättre eller sämre plats. I alla länder och bland alla folk finns det olika slags människor. Hur invandringen påverkar Finland beror på hurudana människor som kommer hit och hur de integreras i vårt samhälle.
  • Det kommer att vara svårare för unga att klara sig i Finland i dag än det var för deras föräldrar.

    : Delvis av samma åsikt. Det är svårt att jämföra dagens ungdomars utmaningar med äldre generationers. Dessutom är det skäl att betona att framgång och livsvillkor har historiskt varit och är än idag väldigt ojämnt fördelat mellan mänskor. Därför måste vi få stopp för den ökande klyftorna i samhället.
  • Finland borde återkalla nedskärningarna i utvecklingsbiståndet.

    : Helt av samma åsikt. Finland har både i EU och FN förbundit sig till att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. De massiva nedskärningar i utvecklingsbiståndet som gjorts den här regeringsperioden går stick i stäv med våra åtaganden. Finland kan inte vända sig inåt, utan vi måste ha beredskap att förbinda oss till t.ex. att verkställa FN:s mål för hållbar utveckling och klimatavtalet, djupare samarbete samt nya och gamla internationella avtal. Många biståndsorganisationer i Finland har hamnat i trångmål på grund av nedskärningarna.
  • Hur skulle du rösta om det ordnades en folkomröstning om Finlands EU-medlemskap?

    : För. EU-medlemskapet är ett grundläggande val för Finland som man beslutade om i en folkomröstning. Jag ser ingen orsak att ordna en ny folkomröstning. Finlands intresse i en globaliserad värld är multilateralt samarbete som bygger på gemensamma regler. En naturlig samarbetsform är att agera som en del av Europeiska unionen. Trots långvariga kriser den senaste tiden har EU också lyckats på många områden. Det är ett av mänsklighetens största fredsprojekt och en garant för stabiliteten i Europa. EU-området bildar fortfarande världens största inre marknad och har visat starkt ledarskap bland annat i den internationella klimatpolitiken. Samarbetet fördjupas på många sektorer, bland annat säkerhets- och försvarspolitiken. Finland bör aktivt vara med i det samarbetet.
  • Jag är oroad över den politiska utvecklingen i USA.

    : Delvis av samma åsikt. Hela världen påverkas av USA:s politiska instabilitet och nya linje som på ett kortsiktigt sätt betonar egenintresset. Att USA dragit sig ur Parisavtalet och inte längre är lika engagerat i internationellt samarbete gör det svårare att lösa globala problem. Då USA:s ledarskap försvagas internationellt, måste EU ta ett starkare globalt ledarskap.
  • Finland borde i första hand sköta relationerna med Ryssland på tu man hand, inte via EU.

    : Helt av annan åsikt. Finland har förbundit sig till EU:s gemensamma utrikespolitik. Det är i Finlands intresse att stora frågor kan skötas tillsammans med hela EU:s tyngd bakom sig. Finland har mera inflytande på Ryssland som en del av Europeiska unionen och som brobyggare mellan öst och väst.
  • Presidenten bör lyfta fram de mänskliga rättigheterna även om det skulle skada handelsrelationerna.

    : Helt av samma åsikt. Mänskliga rättigheter är inte till salu. Presidenten måste ha mod nog att agera värdeledare, även då det inte ger direkta ekonomiska fördelar att hålla fast vid sina värderigar. Om presidenten inte lyfter fram dessa frågor, vem ska då göra det?
  • Finland borde underteckna FN:s nya avtal som förbjuder kärnvapen.

    : Helt av samma åsikt. Det finns 15 000 kärnvapen i världen. Så länge den här stora arsenalen av massförstörelsevapen finns, existerar också risken för att den kommer att användas. Med tanke på det stora antalet kärnvapen och det faktum att de finns i vissa relativt labila stater finns det en klar risk för att de kommer att hamna i händerna på terroristorganisationer. Jag anser att Finland bör underteckna avtalet om ett globalt kärnvapenförbud. Finland och Sverige borde ha samordnat sitt arbete kring detta avtal från början, vilket skulle ha givit oss större vikt i förhandlingarna och stött ansträngningarna för att korrigera svagheterna i avtalet. Icke-spridningsfördraget har inte lyckats förhindra spridningen av kärnvapen fullständigt och därför behövs ett nytt avtal som också kommer att öka trycket på de nuvarande kärnvapenstaterna. Avtalet om globalt kärnvapenförbud och icke-spridningsfördraget kompletterar varandra. Genom att vara med i processen för att förbjuda kärnvapen gör Finland också det klart att landet inte förlitar sig på någons kärnvapen för sin säkerhet.
  • Klimatförändringen bör bekämpas även om det skadar ekonomin.

    : Helt av samma åsikt. Det som egentligen står emot varandra är det långsiktiga ekonomiska intresset och det kortsiktiga ekonomitänket med fokus på snabba vinster. Klimatförändringen kan komma att orsaka enorma ekonomiska förluster, men genom att vara i framkant med att främja den oundvikliga utvecklingen av ren teknologi kan man få betydande konkurrensfördelar.
  • Finland borde ta ansvar för flyktingkrisen genom att ta emot fler flyktingar.

    : Helt av samma åsikt. Finland har en plikt och möjlighet att hjälpa människor i nöd. Flyktingkvoten bör höjas och allt fler asylsökande borde komma till Finland via flyktigkvoten, eftersom vi då kan välja de människor som allra mest behöver skydd. Då skulle vi också veta vem kommer till vårt land. Bäst bär vi vårt ansvar genom att motarbeta orsakerna som leder till att människor måste fly. Genom att minska fattigdom och okunskap kan vi också stöda att en hållbar fred kan skapas. Därför har utvecklingsarbetet en så stor roll i att minska flyktingskap.
  • Man borde återinföra gränsbevakningen mellan EU-länder.

    : Helt av annan åsikt. Jag stöder inte att gränskontroller återinförs. Den fria rörligheten hör till EU:s största bedrifter och viktigaste värderingar. Det kan förekomma undantagsförhållanden där tillfälliga gränskontroller är nödvändiga som en sista utväg, till exempel för att trygga den nationella säkerheten. Den möjligheten måste finnas, men det ska vara en tillfällig åtgärd med målsättningen att snabbt återgå till normalläge.
  • Presidentens rätt att benåda dömda personer borde avskaffas.

    : Delvis av annan åsikt. Det är inte meningen att presidenten i allmänhet ingriper i domstolarnas beslut. Presidentens rätt att benåda är en sistahands kontroll i enskilda fall och har som sådan en sin plats i vårt samhälle. Presidenten har bl.a. av mänskliga skäl beslutat att benåda personer som drabbats av en obotlig sjukdom medan de avtjänat sin dom..Presidentens rätt att benåda är kopplat till rättsväsendet på det sättet att högsta domstolen ger sitt utlåtande till presidenten i alla ansökningar som presidenten ska besluta om.
  • Presidentens maktbefogenheter borde skäras ned ytterligare.

    : Delvis av annan åsikt. I Finland har man minskat presidentens makt för att stärka parlamentarismen. Jag tycker att balansen mellan presidenten, riksdagen och statsrådet ä bra och jag tycker inte ändringar behövs.
  • Kravet på att presidenten ska vara infödd finländsk medborgare bör avskaffas.

    : Ja. Presidenten skall vara Finlands och enbart Finlands medborgare, men landet där presidenten är född har ingen betydelse längre. Det skulle också vara ett positivt budskap till våra nya medborgare, att alla finska medborgare kan söka även det högsta uppdraget i landet.
  • Presidenten borde ha rätt att upplösa riksdagen.

    : Helt av annan åsikt. Finlands politiska system är starkt parlamentariskt. Riksdagen, som folket valt, använder landets högsta makt och det är inte motiverat att någon enskild människa skulle ha makten att upplösa det högsta lagstiftningsorganet.
  • Ryssland utgör ett hot mot Finlands säkerhet.

    : Delvis av annan åsikt. Ryssland har ingripit militärt i sina grannländers interna angelägenheter. Kopplat till en oroväckande inrikespolitisk utveckling med urholkningen av demokratin tvingas grannländerna att betrakta Ryssland även som ett hot. Vi har ändå goda och fungerande relationer till Ryssland och det är viktigt att upprätthålla dem. Finlands säkerhetspolitiska lösningar måste grunda sig på att förutse framtida risker. Centralt för vår utrikespolitik är att stärka vänskapliga relationer med alla våra grannländer och att minska spänningarna i Östersjöregionen. Tyvärr tvingas vi på grund av instabiliteten även bereda oss på att de militära spänningarna ökar, oberoende av Finlands agerande. Vår nationella försvarslösning bygger på förmågan att försvara vårt territorium och samtidigt försäkra våra grannländer om att Finland inte utgör ett hot mot dem och inte tillåter att finskt territorium används för att hota dem.
  • Myndigheterna borde beviljas rätt att läsa medborgarnas privata meddelanden i syfte att förhindra terrorism.

    : Delvis av samma åsikt. Myndigheterna har också rätt att, med domstolstillstånd, övervaka och avlyssna personer som är misstänkta för terrorism eller vissa andra allvarliga brott eller för att förbereda sådana brott. Denna begränsning av integritetsskyddet är motiverad för att lösa och förebygga allvarliga brott. För att bekämpa terrorism föreslås myndigheterna få nya befogenheter för dessa så kallade hemliga tvångsåtgärder. Myndigheternas befogenheter måste vara sådana att de effektivt kan övervaka och bekämpa möjliga hot. Övervakningen måste alltid baseras på ett konkret hot eller en misstanke mot en enskild eller enskilda personer. Det ska inte finnas mandat för allmän sk. masskontroll.
  • Finland borde ansöka om medlemskap i Nato.

    : Delvis av annan åsikt. Jag stöder utvecklingen av det nuvarande Natosamarbetet, men inte ett Nato-medlemskap. Finlands försvar bygger på vår nationella försvarslösning och militära alliansfrihet. Vårt medlemskap i Europeiska unionen, det nordiska samarbetet och ett välfungerande partnerskap med Nato stöder försvarslösningen. Natopartnerskapet ger oss information och utbildningsmöjligheter som bidrar till att öka kompetensen och effektiviteten i vårt försvar. Vi deltar därför i Natoövningar som är öppna för partnerskapsländerna och vi väljer utifrån våra egna politiska utgångspunkter de övningar vi deltar i, och med den förutsättningen att de inte ger upphov till internationella spänningar. Finland får inte hjälp av Nato i en eventuell kris, men landet är inte heller skyldigt att delta i militära operationer eller gemensamt försvar.
  • Värnplikten eller civiltjänsten bör vara obligatorisk för både män och kvinnor.

    : Delvis av samma åsikt. Jag talar hellre om att stärka medborgarkunskaperna hos både kvinnor och män. Säkerhetshoten och formerna för krigsföring förändras och därför är det viktigt att stärka mänskors färdigheter att hantera miljökriser, att avvärja cyberhot och hybridpåverkan. Säkerhetshoten och hur man förbereder sig för dem har ändrats märkbart och därför är det viktigt att alla finländare har kunskaperna för att kunna agera i olika krissituationer.
  • Icke-våldsam civil olydnad är accetabelt, även om det bryter mot lagen.

    : Nej. Det finns situationer där civil olydnad kan betraktas som moraliskt acceptabelt. Utgångspunkten är ändå att vi i Finland i demokratisk ordning beslutar om den lagstiftning som gäller alla, och att individen inte då kan ha ett öppet mandat att utifrån sina personliga värderingar bestämma vilken lagstiftning hen är bunden till och vilken inte.
  • Inkomstskillnaderna i Finland är för stora.

    : Helt av samma åsikt. Ekonomisk ojämlikhet föder hopplöshet. Samtidigt är de välbeställdas inkomster tiotals gånger högre än genomsnittets. Det finns en fara för att vi går miste om en brett delad gemensam uppfattning om vardagen och de viktiga frågorna. Även om inkomstskillnaderna i Finland internationellt sett är låga, jag är ändå bekymrad över utvecklingen. Mindre ojämlikhet och större delaktighet kräver fortfarande en bestämd politik i Finland om vi vill hålla fast vid och stärka vårt samhälles styrkor. Ett sammanhållet samhälle kan även bättre försvara sig mot yttre hot.
  • Det borde vara frivilligt att lära sig svenska i grundskolan.

    : Nej. Jag anser att det är viktigt att vi Finland har goda kunskaper i såväl främmande språk som nationalspråken. När språkförhållandena förändras är det klart att medborgarnas språkkunskaper måste utvidgas. Omfattande språkkunnighet är en internationell konkurrensfaktor och kunskaperna i främmande språk bör ökas i Finland. Trots att språkkunskaperna bör breddas betyder det inte att det andra inhemska språkets ställning i vårt lagstadgat tvåspråkiga land borde försämras. Jag anser att det i den nuvarande situationen inte är motiverat att göra sådana förändringar i svenskundervisningen som skulle minska studier i det svenska språket. Istället borde svenskundervisningen utvecklas både när det gäller undervisningsmetoderna och tidpunkten för när studierna inleds i syfte att stöda elevernas inlärningsmotivation.
  • Kandidat nr

    6

  • Ålder

    57

  • Parti

    sdp

  • Till min familj hör

    Min man Janne och två vuxna barn.

  • Barn

    Ja

  • Hur religiös upplever du dig vara, oberoende av tillhörighet till ett religiöst samfund?

    2 (0 - Inte alls troende, 10 - Mycket troende)

  • Religiöst samfund

    den evangelisk-lutherska kyrkan

  • Utbildning

    Högskoleexamen

  • Erfarenhet

    • Riksdagsledamot, Social- och hälsovårdsutskottet (Ordförande)
    • Riksrätten (medlem)
    • Finlands Kommunförbund, vice vd 2012–2015
    • Helsingfors stad, bildnings- och personalväsendet, biträdande stadsdirektör 2007-2012
    • Undervisningsminister 2003 - 2005
    • Social- och hälsovårdsminister 2005–2007
    • Riksdagsledamot 1996-2007, 2015 -
    • generalsekreterare, Sosialidemokraattiset naiset ry 1989-1996
    • Finlands FN-råd, New York 1991
    • Finlands delegationen vid FN:s kvinnokonferens 1995
    • delegationen för jämlikhetsärenden, ordf 1995–2003
    • FN:s nedrustningskonferens, New York 1988
    • Socialistiska kvinnointernationalen (SIW), vordf 1990-1993
    • rådgivande kommittén vid Europeiska kommissionens jämställdhetsenhet 1996-2002
    • Förbundet för mödra- och skyddshem, ordf 2012-
    • Helsingfors stadsfullmäktige 1989-2007, 2017-
    • Paasikivi-Samfundet rf kommission 1994-2009
    • Finlands FN-förbund ry, vordf 1997-2003
    • Styrelsen för Kyrkans utlandshjälp 2001-2003
    • Föreningen för barn och unga med cancer (Sylva rf), ordf 2001-2005
  • Språkkunskaper

    • finska
    • svenska
    • engelska
    • franska
    • annat
  • Bott utomlands

    2 kk/USA

  • På fritiden ligger det mig närmast om hjärtat att...

    Springa långa joggingturer, att läsa och att måla.
  • Var skulle du placera dig på en skala från ett till tio, om noll avser den politiska vänstern och tio den politiska högern?

    3

  • Räkna i prioritetsordning upp de tre största hoten mot Finland för tillfället

    1. Utslagningen
    2. Klimatförändringen och dess konsekvenser
    3. Att demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna försvagas globalt

  • Vallöften

    • Jag lovar att främja kvinnors och flickors rättigheter i Finland och i världen. Kvinnors kunnande är världens mest underutnyttjade resurs.
    • Jag lovar att som president jobba för att stoppa trenden med ökande klyftor i samhället. Ojämlikheten är det största hotet mot vår säkerhet.
    • Jag lovar jobba för att vi begränsar klimatförändringen och stoppar den globala uppvärmningen. Hållbar utveckling är inte en slogan, utan mänsklighetens ödesfråga.
  • Vad är det viktigaste du uppnått inom politiken?

    Som undervisningsminister genomförde jag skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet år 2004. Skolelevers ensamhet var ett stort problem i början av 2000-talet.
  • Varför skall väljarna rösta på dig?

    Jag har mod och hjärta att tala och verka för en bättre värld, även då de åtgärder som krävs inte är lätta eller populära. Det krävs hårt och målmedvetet arbete för att uppnå stora målsättningar som att motverka ojämlikheten och stoppa klimatförändringen. Om vi inte lyckas få samhället på hållbar fot, kommer vi att göra kommande generationers liv oskäligt svåra.

  • För min valkampanj använder jag

    400 000-500 000€

  • Årsinkomst

    70-100 000€

  • Andelen utomstående finansiering

    81-100%

  • Värdet av mina placeringar (till exempel aktier och fonder)

    10-50 000€

  • Ekonomiska bindningar

    Ordförande i Förbundet för mödra- och skyddshem rf, medlem i Helsingfors stadsfullmäktige, medlem i Hok-Elanto’s fullmäktige.

  • Viktigaste utomstående finansiering

    Understöd från partiet

  • Länkar

Hjälp oss utveckla Valkompassen genom att fylla i en kort enkät

Respons

Vill du delta i Tammerfors universitets undersökning om användningen av Valkompassen? Svara efter att du gjort klart Valkompassen. Det tar uppskattningsvis fem minuter att svara. Bland alla som svarar lottas det ut två smarttelefoner.

Delta i universitetets undersökningen (på finska)