Valresultattjänsten har öppnat

Pekka Haavisto

Pekka Haavisto video-stillbild
  • Om jag var president skulle jag tillönska folket Guds välsignelse i mitt nyårstal.

    : Nej. I Finland är olika övertygelser tillåtna och jag tycker att presidenten kan hälsa sina medborgare på det sätt som faller hen naturligt i nyårs- och andra tal. Det lönar sig inte att göra hälsningens form till en dogm. I en nyårshälsning som riktar sig till alla finländare skulle jag använda en hälsningsfras som är neutral för olika religiösa samfund och också för dem som inte tillhör något samfund. På kyrkliga tillställningar och andra tillställningar där en religiös övertygelse är starkt närvarande skulle jag gärna önska den högstes välsignelse, och det har jag också gjort.
  • Finland blir en bättre plats om det flyttar människor från andra länder hit.

    : Helt av samma åsikt. Både Finlands kulturella och ekonomiska historia bottnar i internationella relationer och Finland har fått mycket ut av dem. Majoriteten av invandrarna i Finland har kommit hit på grund av jobb eller familjerelationer och bara en liten del som flyktingar eller asylsökande. Det är viktigt att alla, oberoende av bakgrund, kan delta i uppbyggandet av vårt samhälle. Min egen make Antonio är ett exempel på en invandrare som har hittat sin plats i Finland.
  • Det kommer att vara svårare för unga att klara sig i Finland i dag än det var för deras föräldrar.

    : Delvis av samma åsikt. Också om tidigare generationer har tvingats uppleva krigets prövningar och stora brister i välfärden har de unga idag andra slags utmaningar. Samhällsgemenskapen i Finland är inte lika stark som förr och många har svårt att hitta sin plats. En femtedel av alla finländska unga män tillhör den så kallade NEET-gruppen (no employment, education or training). De studerar alltså inte och är inte heller i arbetslivet eller på praktik. Den här gruppen borde vi rikta särskilda åtgärder mot.
  • Finland borde återkalla nedskärningarna i utvecklingsbiståndet.

    : Helt av samma åsikt. Vi har under den här regeringen sackat efter med vår biståndssiffra jämfört med de andra nordiska länderna. Vi uppnådde redan en nivå på 0,6 % av BNP men den har vi tappat nu. Finland borde följa sin internationella förpliktelse, alltså 0,7 % av BNP. Då kunde man också finansiera arbete mot klimatförändring i utvecklingsländer och implementeringen av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Ett viktigt mål i utvecklingssamarbetet är att minska fattigdomen och ojämlikheten i världen. Men samtidigt som man diskuterar mängden bistånd måste man också prata kvalitet. Tyvärr har en allt mindre del av Finlands bistånd gått till de allra fattigaste länderna. Också vårt bidrag till miljöfrågorna i världen har minskat. Alla vill lösa flyktingkrisens grundproblem och genom att öka biståndet och den humanitära hjälpen kunde vi göra det också.
  • Hur skulle du rösta om det ordnades en folkomröstning om Finlands EU-medlemskap?

    : För. Jag tillhörde själv de mer kritiska EU-anhängarna. Kritisk eftersom ekonomisk tillväxt inte ensam räddar världen. Det behövs också miljösamarbete och ett socialt Europa. Finlands naturliga plats är i EU:s värdegemenskap där vi förbinder oss starkt till demokratin och de mänskliga rättigheterna. EU:s stora utmaningar finns i anknytning till ungdomen, förebyggande av utslagning, bekämpning av klimatförändringen och stödjandet av stabilitet och fred i EU:s närområden. Genom att ingripa i grundproblemen påverkar vi också flyktingläget i de områden där flyktingkriser uppstår. EU är dessutom Finlands viktigaste exportmarknad. Det är viktigt att området har gemensam lagstiftning och att vi tillsammans hittar lösningar som är hållbara med tanke på miljön och den cirkulära ekonomin. Finland borde agera mer aktivt än man gör just nu för att utveckla EU.
  • Jag är oroad över den politiska utvecklingen i USA.

    : Helt av samma åsikt. Med vår ekonomi i åtanke har Finland ett budskap till USA: en fri och rättvis världshandel, inte protektionism och inga nya tullmurar. För ett litet, exportdrivet land som Finland är protektionistiska tankar rena giftet. Vi måste också få med USA igen i arbetet för att stoppa klimathotet. I krisarbetet i Afghanistan, Irak och på den koreanska halvön är stabilitet, långsiktiga åtaganden och utveckling viktiga medel vid sidan om militära metoder. USA:s linje att minska finansiering för FN-arbetet och skära ner i fredsbevarande operationer bådar inte gott för konfliktområdena i världen. Också Jerusalembeslutet bidrar till ökade oroligheter i området. Finland måste utveckla sin relation till USA på lång sikt och samtidigt sträva efter att samarbetet mellan EU och USA bibehålls. Den relationen skulle behövas både i arbetet med att stoppa klimathotet och för en rättvis världshandel.
  • Finland borde i första hand sköta relationerna med Ryssland på tu man hand, inte via EU.

    : Delvis av annan åsikt. Vi behöver både EU-politik mot Ryssland och bilaterala relationer mellan Finland och Ryssland. På grund av händelserna i Krim och Östra Ukraina är relationen mellan Ryssland och väst exceptionellt tillspetsad. Finland borde tillsammans med EU försöka bidra till en lösning till kriserna som är i enlighet med internationell rättspraxis. I frågan om sanktioner håller vi gemensam front med EU. Samtidigt är det viktigt att presidenten och regeringen upprätthåller fungerande bilaterala relationer till Ryssland. Särskilt viktigt är miljösamarbetet för att rädda Östersjön samt medborgares och medborgarorganisationers samarbete över gränsen.
  • Presidenten bör lyfta fram de mänskliga rättigheterna även om det skulle skada handelsrelationerna.

    : Helt av samma åsikt. Historien har visat att människorättskränkningar och kränkningar av sociala rättigheter är skadliga också för ekonomin. Auktoritära regimer faller sönder inifrån och då de faller leder det till ännu mer lidande. Därför måste man, då tillfälle ges, ingripa i människorättskränkningar och ta upp dem i diskussioner. Det är också en del av Finlands varumärke. Vi skulle inte vara där vi är idag om vi inte hade tagit hand om demokratin, de mänskliga rättigheterna och jämställdheten.
  • Finland borde underteckna FN:s nya avtal som förbjuder kärnvapen.

    : Helt av samma åsikt. Finland gjorde en kovändning i sin egen kärnvapenpolitik då man drog sig ur förberedelserna av kärnvapenavtalet. Nobels fredspristagare, ICAN-kampanjen har gjort ett viktigt arbete för en kärnvapenfri värld. Det är en bortförklaring av Finland att säga att de 122 länder som är med är “orealistiska” eller skulle hota det nuvarande ickespridningsavtalet. I den här frågan är Finland nu på fel sida av historien. Medborgarorganisationerna har blivit viktiga spelare i nedrustningspolitiken. Förbudet mot landminor tog också avstamp ur ett medborgarinitiativ. Finland borde inte nedvärdera internationell medborgarverksamhet. De pengar som används på kärnvapen behövs för bekämpandet av klimatförändringen och för att utveckla världens fattigaste områden. De här åtgärderna garanterar världsfred bättre än kärnvapen.
  • Klimatförändringen bör bekämpas även om det skadar ekonomin.

    : Helt av samma åsikt. Arbetet för att stoppa klimatförändringen kan anstränga en del av ekonomin men föder också nytt arbete och ekonomisk driftighet i Finland genom teknologi och nya innovationer. Framgångsrika företag vet att ett villkor för hållbar utveckling är att man tar miljön i beaktande. Den allra sämsta lösningen med tanke på vår ekonomi är att klimatförändringen framskrider. Varningen från 15 000 forskare i samband med klimatmötet i Bonn är att ta på allvar.
  • Finland borde ta ansvar för flyktingkrisen genom att ta emot fler flyktingar.

    : Helt av samma åsikt. I världen pågår just nu den svåraste flyktingkrisen sedan andra världskriget men detta har inte förändrat Finlands flyktingkvot permanent. Det mest organiserade sättet att ta emot flyktingar är via flyktingkvoten och FN:ns flyktingläger. På det sättet försäkrar vi oss om att de som är i en allra mest sårbar ställning får hjälp först.Därför är det motiverat att höja Finlands flyktingkvot. På det här sättet skulle vi också stöda FN:ns flyktingarbete på bästa sätt. Genom att höja kvoten ökar vi de trygga och kontrollerade rutterna för flyktingar att söka trygghet. Den mest effektiva hjälpen är förebyggande arbete, fredsmäkling och hjälp av flyktingar på deras ursprungsområden.
  • Man borde återinföra gränsbevakningen mellan EU-länder.

    : Helt av annan åsikt. Den fria rörligheten är en av EU:s största framgångar och styrkor. Den underlättar vardagen och möjliggör daglig rörelse för miljoner människor runt om i EU. Enligt det nuvarande Schengen-avtalet är det redan möjligt att återinföra gränsbevakning inom EU:s inre gränser för en begränsad tid i undantagsfall. Den här möjligheten kan användas vid behov. Ett bättre sätt att få kontroll på flyttrörelsen är en gemensam asylpolitik inom EU och genom att dela på ansvaret. Genom ett tätare polissamarbete skulle jag ingripa i allt från kriminalitet och terrorhot till ökad droghandel, skattesmitning, skatteparadis och grå ekonomi på EU-området.
  • Presidentens rätt att benåda dömda personer borde avskaffas.

    : Helt av samma åsikt. Jag har ändrat åsikt i den här frågan efter att ha följt med hur olika benådningpolitik olika presidenter har haft. Det ger inte en bild av en stabil och genomtänkt linje och passar inte en rättsstat. Jag skulle ge rätten att benåda åt högsta domstolen.
  • Presidentens maktbefogenheter borde skäras ned ytterligare.

    : Delvis av annan åsikt. Presidentens maktbefogenheter är mer eller mindre som de skall vara. Av presidentens nuvarande befogenheter skulle jag ge upp rätten att benåda. Två problem som dykt upp skulle jag fästa uppmärksamhet vid. För det första informationsgången mellan presidenten och regeringen bland annat gällande militära övningar. Försvarsministerns, utrikesministerns och presidentens samarbete måste vara friktionsfritt. Så har det inte alltid varit nu. Europeiska unionen går igenom ett stort brytningsskede efter Brexit. Det finns förslag om tätare samarbete, EU:s försvarsdimension utvecklas och EU:s gemensamma utrikespolitik stärks förhoppningsvis. Presidenten kan inte vara utanför all denna utveckling, också här måste statsrådet och presidenten ha en tätare kontakt.
  • Kravet på att presidenten ska vara infödd finländsk medborgare bör avskaffas.

    : Ja. Jag närmar mig det här via ett konkret exempel. Skulle man kunna välja Ben Zyskowicz, riksdagsledamot sedan 1979 med politik som heltidsarbete i många år till president i någon situation? Jag tycker det. Men han har fått finskt medborgarskap först under barndomen så han är inte född finsk medborgare. Jag tycker också att finländarna själva kunde få välja om de vill ha till exempel Ozan Yanar eller Nasima Razmyar som presidentkandidater. Den här möjligheten borde inte förhindras i lag.
  • Presidenten borde ha rätt att upplösa riksdagen.

    : Helt av annan åsikt. Det hör till parlamentarismen att riksdagsvalets resultat respekteras. Jag anser att nuvarande modell är bra. Om presidenten hade rätt att upplösa riksdagen skulle hen bli en oberäknelig inrikespolitisk spelare och det skulle föra med sig Kekkonen-erans dåliga sidor.
  • Ryssland utgör ett hot mot Finlands säkerhet.

    : Delvis av annan åsikt. De internationella spänningarna har ökat också på Östersjöområdet och det här är inte en god nyhet för Finland. Å andra sidan hotas inte vårt land direkt av någon och också vår östgräns har hållits fredlig. Utvecklingen i Ryssland innehåller också oförutsägbarhet. Efter Sovjetunionens dramatiska fall har vi sätt många olika politiska riktningar i landet. Det är viktigt att hålla gränsen mellan Finland och Ryssland fredlig. Det är viktigt att vår gränsbevakning och försvarsmakt har förmåga att agera i olika situationer. I övningsverksamheten måste man ta i beaktande också nyare cyber- och hybridhot samt försörjningstryggheten. Det är också viktigt att vi inte heller går i fällan av stereotypier när det gäller fiendebilder. Den ryskspråkiga befolkningen är en resurs och dubbelt medborgarskap är något positivt. Yles ryskspråkiga nyheter är ett bra exempel på verksamhet som förebygger hatretorik och missförstånd.
  • Myndigheterna borde beviljas rätt att läsa medborgarnas privata meddelanden i syfte att förhindra terrorism.

    : Delvis av annan åsikt. Medborgarna äger sitt privatliv, sin korrespondens och sina egna tankar. De är inte myndigheternas egendom. Som president skulle ja i alla situationer agera så att medborgarnas integritet tryggas. Vid allvarlig misstanke om brott kan man med goda motiveringar bryta mot detta integritetsskydd. Sådana rättigheter måste ha laglig grund och myndigheterna måste också ha juridiskt ansvar då de gör sig skyldiga till missbruk mot medborgarnas integritet. Tyvärr har det funnits sådana fall. Jag godkänner inte massövervakning som går ut på att myndigheterna får breda rättigheter att följa med medborgares e-posttrafik. Skyddspolisen och underrättelsemyndigheter måste agera under sträng parlamentarisk kontroll.
  • Finland borde ansöka om medlemskap i Nato.

    : Delvis av annan åsikt. Jag stöder inte ett NATO-medlemskap i det här läget. Ett NATO-medlemskap skulle öka upprustningen och genom det spänningarna i Östersjöregionen. En ny upprustningsspiral är inte till förmån för Finland. Övningsverksamhet tillsammans med NATO-länder är motiverad om man kan förbereda sig för hot som upplevs som gemensamma, förbättra finländskt försvarskunnande och öka vårt kunnande och vår beredskap att fungera i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter eller då man tränar att ta emot eller bistå med hjälp. I Finlands regeringsprogram finns en så kallad NATO-option inskriven. Den fungerar som påminnelse om att beslutet om medlemskap är i våra egna händer och om situationen förändras kan vi bedöma läget på nytt. NATO godkänner sedan nya medlemmar i sin egen process.
  • Värnplikten eller civiltjänsten bör vara obligatorisk för både män och kvinnor.

    : Delvis av samma åsikt. Beväringstjänsten och civiltjänsten kunde i framtiden utvecklas så att inledningen är en medborgartjänst för alla. Den här medborgartjänsten skulle innehålla kunskaper i första hjälpen, civilförsvar, försörjningstrygghet, och miljöskydd. Ett första steg kunde vara uppbåd för alla. Det här skulle sänka tröskeln för kvinnor att söka sig till beväringstjänst och fredsbevarande uppdrag. Antalet kvinnor i försvaret kommer att stiga och det ser jag som något positivt.
  • Icke-våldsam civil olydnad är accetabelt, även om det bryter mot lagen.

    : Ja. Finländarna protesterade i tiderna mot Rysslands förtryck - mina egna släktingar strejkade till exempel mot värnplikten. För den här civila olydnaden delades senare ut medaljer. Rosa Parks vägrade år 1955 i Alabama att ge sin plats på bussen åt en vit man. Resten är historia - så här bröts USA:s apartheidpolitik. Civil olydnad måste ändå alltid vara transparent och ickevåldsam.
  • Inkomstskillnaderna i Finland är för stora.

    : Helt av samma åsikt. En politik som minskar inkomstskillnaderna bör vara målsättningen. Det är bra att belöna flit men lön är inte den enda mätaren för uppskattning. Stora inkomstskillnader leder lätt till sprickor i samhället, till att olika servicestrukturer utvecklas för olika inkomstgrupper eller till att segregerade bostadsområden uppstår. Jag tycker om Finlands jämlika modell. Endel fenomen skadar särskilt den finländska välfärdsmodellen. Ett sådant fenomen är de belöningsmodeller för företagsledare som så gott som per automatik belönar företagsledningen genom pensions- eller optionssystem. Jag förhåller mig ytterst kritiskt till belöningsautomater av detta slag. Kapellmästare, hockeyspelare och formel 1-förare må tjäna sina miljoner. Dem lönar det sig inte att vara avundsjuk på.
  • Det borde vara frivilligt att lära sig svenska i grundskolan.

    : Nej. Det är en lockande tanke att man kunde välja skolspråk enligt var i landet man bor, till exempel ryska i stället för finska nära den östra gränsen. Människor söker sig ändå till olika delar av landet för att arbeta, till exempel till tvåspråkiga Vasa, Helsingfors eller Åbo och om man inte då behärskar det andra inhemska språket kan det leda till svårigheter på arbetsmarknaden. Tvåspråkigheten är också en viktig och naturlig del av Finland och därför är det bra att var och en lär sig ens lite av det andra inhemska språket.
  • Kandidat nr

    3

  • Ålder

    59

  • Parti

    gröna

  • Till min familj hör

    Partner

  • Barn

    Nej

  • Hur religiös upplever du dig vara, oberoende av tillhörighet till ett religiöst samfund?

    6 (0 - Inte alls troende, 10 - Mycket troende)

  • Religiöst samfund

    Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland

  • Utbildning

    Pol.stud.

  • Erfarenhet

    • Jag är riksdagsledamot, medlem i utrikesutskottet och ordförande för det europeiska fredsinstitutet. Jag har varit riksdagsledamot under åren 1987-1995 och igen sedan år 2007. Jag var miljö- och utvecklingminister under åren 1995-1999 och utvecklingminister åren 2013-2014.
    • Jag har haft FN-uppdrag i världens krisområden 1999-2005 och var EU:s särskilda representant i Sudan och Darfur 2005-2007. Efter det har jag fungerat som särskild representant i fredsuppdrag för tre olika utrikesministrar fram till sommaren 2017.
    • Jag har varit ordförande för De Gröna, ordförande för De Grönas riksdagsgrupp och ordförande för De Gröna i Europa.
  • Språkkunskaper

    • finska
    • svenska
    • engelska
  • Bott utomlands

    1999-2005: FN-uppdrag i världens konfliktområden (Balkan, Afghanistan, Irak, Israel och de ockuperade palestinska territorierna, Liberia, Sudan; I huvudsak på fältet, kontor och tillfällig bostad i FN:ns europeiska högkvarter i Geneve, Schweitz.)

    2005-2007: EU:s särskilda representant i Sudan och Darfur (kontor i Khartoum, Sudan och El-Fasher, Darfur, i anslutning AU:s högkvarter i Addis Abbeba, Etiopien och Bryssel, Belgien. Arbetet fördelades mellan fältarbete och dessa kontor.)

  • På fritiden ligger det mig närmast om hjärtat att...

    restaurera min gamla träbåt och vara i naturen
  • Var skulle du placera dig på en skala från ett till tio, om noll avser den politiska vänstern och tio den politiska högern?

    3

  • Räkna i prioritetsordning upp de tre största hoten mot Finland för tillfället

    1. Marginaliseringen bland unga De unga är Finlands framtid. Det är mycket oroväckande att en femtedel av de 20-åriga männen faller utanför utbildning, arbetspraktik och arbetslivet. Vi måste genast ta tag i deras situation.
    2. Klimatförändringen Globala miljöförändringar som klimatförändringen hotar ekonomin, freden och stabiliteten överallt i världen, också i Finland. Vi måste göra vårt allt för att stoppa de här hoten.
    3. Den ökade ojämlikheten Fattigdom och utsatthet i samhället går igen i arv i Finland. Så borde det inte vara i en välfärdsstat. Vi borde skapa jämlika förutsättningar åt alla. Finland hotas av en tudelning i dem som har det bra ställt och dem som blir efter i utvecklingen. Gratis, högklassig utbildning är ett sätt att stöda jämlika möjligheter.

  • Vallöften

    • Jag lovar att arbeta för ett Finland som gör ett slut på hatretorik, diskriminering och trakasserier och där alla människors rätt att uttrycka sig fritt och utan rädsla respekteras. Ett Finland som respekterar jämställdhet och jämlikhet, rättvisa och alla människors kapacitet och resurser.
    • Som president gör jag mitt bästa för att kämpa mot de klimathot som nu hotar hela vår existens: klimatförändringen, ökenspridning, föroreningen av världens hav. Jag vill att Finland skall återta sin centrala roll i FN i frågor som berör klimathot och hållbar utveckling.
    • Presidenten kan genom sitt agerande ge finländarna styrka. Hen kan ge en röst åt dem vars röst har spruckit, och synliggöra dem som hamnat i skymundan. Presidenten kan fungera som en ledare för värderingar och arbeta för att alla medborgare ska behandlas lika. Så kommer jag att agera som president.
  • Vad är det viktigaste du uppnått inom politiken?

    Jag har varit med och grundat den gröna rörelsen både i Finland och Europa. Den har radikalt ändrat vårt tankesätt om hur viktigt miljö- och naturskyddet är i politiken. I det ingår också en stark betoning på mänskliga rättigheter och fredsarbete. De här har fungerat som riktlinjer i mitt politiska arbete.
  • Varför skall väljarna rösta på dig?

    De kommande sex åren är kritiska för finsk utrikes- och säkerhetspolitik. EU-samarbetet kommer att bli tätare, Rysslands brytningsskede fortsätter och vi har allt högre förväntningar på FN då det gäller att lösa konflikter och krig i världen på ett fredligt sätt. Finland måste ha en aktiv roll i det internationella samfundet och vi måste tillsammans med andra hitta lösningar till globala kriser, både då det gäller klimatförändringen och befolkningsutvecklingen. Min egen karriär har varit mycket internationell. Som republikens president skulle jag arbeta för ett Finland som skapar trygghet åt alla dess invånare men som också agerar aktivt som problemlösare globalt, också så att Nordeuropa och Östersjöområdet bibehåller sin stabilitet.

  • För min valkampanj använder jag

    400-500 000

  • Årsinkomst

    över 100 000€

  • Andelen utomstående finansiering

    81-100 %

  • Värdet av mina placeringar (till exempel aktier och fonder)

  • Ekonomiska bindningar

    Förvaltnings- eller förtroendeuppdrag i privata företag, organisationer eller offentliga samfund och inkomster från dem

    • Finlands Settlementförbund, styrelsen (ordf) - normala sammanträdesarvoden och reseersättningar (under 5 000 euro)
    • Kyrkans utlandshjälp, styrelsen - normala sammanträdesarvoden och reseersättningar (under 5 000 euro)
    • stiftelsen Bcause, styrelsen (grundad av Boliden) - normala sammanträdesarvoden och reseersättningar (under 5 000 euro)
    • Neste Abp, delegationen (överskrider inte 5 000 euro)

    Övriga uppdrag och inkomster från dem

  • Fonden för industriellt samarbete Ab, arbetsersättning 13 070 euro
  • föreläsningsuppdrag vid olika universitet, organisationer och företag (överskrider inte 5 000 euro)
  • föreläsningsuppdrag vid Helsingfors universitet - sedvanliga föreläsningsarvoden (överskrider inte 5 000 euro)
  • Utrikesministeriets särskilda representant i kriserna i Afrika - reseersättningar, inget arvode
  • European institute of peace (EIP), sakkunnig - normala sammanträdesarvoden och reseersättningar (under 5 000 euro)
  • ENCP - European network of political foundations, member of board - normala sammanträdesarvoden och reseersättningar (under 5 000 euro)

Yrkesutövning och näringsverksamhet och inkomster från dem

  • Publicerade böcker, WSOY och Kirjapaja, sedvanliga upphovsrättsersättningar, överskrider inte 5 000 euro

  • Viktigaste utomstående finansiering

    Stöd från privatpersoner

  • Länkar

  • Hjälp oss utveckla Valkompassen genom att fylla i en kort enkät

    Respons

    Vill du delta i Tammerfors universitets undersökning om användningen av Valkompassen? Svara efter att du gjort klart Valkompassen. Det tar uppskattningsvis fem minuter att svara. Bland alla som svarar lottas det ut två smarttelefoner.

    Delta i universitetets undersökningen (på finska)