Jarkko Lampuoti

Valkompassen 2015 Birkalands valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

Korkean sosiaaliturvan lisäksi Suomessa on korkea kustannustaso joten elämisestä pelkästään sosiaaliturvalla ei tule liian helppoa.

Tutkimustulosten perusteella korkean sosiaaliturvan maissa työttömät ovat kaikista vähiten tyytyväisiä tilanteeseensa.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

Kandidatens kommentar

Pienimpien kauppojen, kioskien ja huoltoasemien aukioloajat ovat jo nyt vapaat. Suurille liikkeille tätä ei tarvitse suhteettoman kilpailuedun ja työntekijöiden aseman vuoksi avata.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

Perustulo olisi nykyaikainen ratkaisu nykyiseen tilanteeseen. Perustulo mahdollistaa kaikkien elämäntilanteiden paremman yhteensovittamisen ja motivoi ottamaan vastaan myös osa- ja määräaikaisia työsuhteita.

Perustulolla myös yhtenäistettäisiin sosiaaliturvan tasoeroja: esimerkiksi opiskelija saa nykyisin yleensä vähemmän kuin työtön tai toimeentulotuella elävä huolimatta täysipäiväisestä opiskelusta.

Perustulo toimisi myös pienyrittäjien pohjatulona ja starttirahana ilman eri hakemusta ja helpottaisi yritysidean kokeilemista käytännössä.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Nykyisin käytössä olevat nollatuntisopimukset eivät anna työntekijälle minkäänlaista varmuutta tuloista, tulevista työtunneista tai edes työn jatkuvuudesta, sillä hankalaksi koettu työntekijä voidaan vain jättää ilman työtunteja.

Laissa tulee kuitenkin säilyttää mahdollisuus työntekijälle pyytää myös alhaisempaa tuntimäärää kirjallisesti perustellulla pyynnöllä.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

Kandidatens kommentar

Ansiosidonnaisen lyhentäminen ei vielä ratkaise työpaikkojen tai kysynnän puutetta Suomessa.

Ansiosidonnaisen lyhentäminen heikentäisi myös monen, erityisesti perheellisen mahdollisuutta opiskella työttömyysetuudella uuteen ammattiin.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

Kandidatens kommentar

Tähän kysymykseen on vaikea sanoa mitään varmaa vastausta, mutta nykyistä eurovaluuttajärjestelmää tulisi joka tapauksessa korjata.

Euroopan keskuspankille tulisi antaa työllisyyttä ja kasvua tukeva rooli ja mahdollistaa eurovaltioiden suora lainoitus euromaiden vakaamman rahoitusaseman turvaamiseksi.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

Ruoka on tärkein perushyödyke eikä sen verotusta ole tarpeen kiristää.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

Rahavelan sijasta ei kannata ottaa hyvinvointivelkaa.

Leikkaukset nykyisessä kysyntätaantumassa voivat kerroinvaikutuksen vuoksi syventää taloudellista ahdinkoa ja halvan rahavelan välttely tuo tulevaisuudessa suuret kustannukset hyvinvoinnin ja koulutuksen rapautuessa.

Turhista rakenteista leikkaamisesta voidaan keskustella, mutta Suomessa ei ole mitään piilotettua virkamiessektoria, josta voidaan säästää loputtomasti nappia painamalla.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

Kandidatens kommentar

Lapsilisiä ei tule ajatella niinkään vanhempien verotaulukolle kuuluvana tulona kuin lapsia varten.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

Sosiaali- ja terveyspalvelut eivät ole itsessään liian laajoja. Hyvinvoinnin rapauttaminen varsinkin ennaltaehkäisevästä sosiaali- ja terveystyöstä säästämällä tuo laskun moninkertaisena takaisin myöhemmin.

Sosiaali- ja terveyspalveluissa voidaan hakea säästöjä puuttumalla ongelmiin varhaisissa vaiheissa ja antamalla hoitohenkilökunnalle tilaa esittää parannusehdotuksia.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Naton jäsenyys voisi lisätä suurvaltatukea Suomen taustalle, mutta tuskin vahvistaisi turvallisuuspoliittista asemaa. Sen sijaan jäsenyys toisi kahden ydinasevallan rajan Suomen itärajalle ja heikentäisi Suomen roolia diplomaattisena toimijana maailmassa.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Kandidatens kommentar

Nykymuotoista maahanmuuttoa ei ole tarpeen terrorismin uhan vuoksi rajoittaa. Suomen tulee keskittyä riittävään kotouttamiseen ja radikalisoinnin ehkäisyyn.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Suurvallan etupiiripolitiikka voi sisältää aina uhan, muttei uhkaa pidä myöskään lähteä liioittelemaan.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

Kandidatens kommentar

Valtion turvallisuudella ei voi loputtomasti perustella yksityisyyden rajoituksia ja valvonnan lisäämistä.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

Kandidatens kommentar

Suomen on harkittava osallistumista näihin toimiin vakavasti, mutta täysin poissuljettua se ei ole.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

Oikeus arvokkaaseen kuolemaan on osa ihmisen itsemääräämisoikeutta.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

Kandidatens kommentar

Julkisena tuotantona terveys- ja sosiaalipalveluissa voidaan taata tasa-arvo, laatu, maltilliset kustannukset ja myös hoitohenkilökunnan työsuhteiden jatkuvuus.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Lastensuojelun resursseja olisi lisättävä niin, että ennaltaehkäisevä työ ja kotiapu olisivat saatavilla niitä aidosti tarvitseville.

Esimerkiksi Heinolan esimerkki kustannusten vähentämisestä lisää lastensuojelun työntekijöitä palkkaamalla on rohkaiseva.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

Kandidatens kommentar

Myös vanhusten palveluissa julkinen verorahoitus on lähtökohta.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Kuntien itsehallinnosta kiinni pitäminen tilanteessa, jossa terveyspalvelut ovat rapakunnossa, ei ole kestävää.

Esimerkiksi Sote-uudistuksessa tulee kuitenkin voida taata myös pienien kuntien äänen kuuluminen päätöksenteossa.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Tärkeää on nimenomaan etsiä teollista kilpailukykyä ilmastoystävällisestä tuotannosta kuten energiatehokkuutta parantavista tuotteista ja kierrätysmateriaaleista.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

Kandidatens kommentar

Erittäin laajojen tutkimuskatsausten ja maailman arvovaltaisimpien tiedeinstituutioiden lausuntojen perusteella geenimuunneltu ruoka ei aiheuta tavanomaisesta viljelystä ja ruuasta poikkeavaa riskiä, joten myöskään poliitikon ei ole syytä muuta uskoa.

Toinen kysymys on, millä tavoin näitä tuotteita pitäisi säännellä. Nykyisin GM-tekniikalla tuotetut viljelykasvit ovat kohtuuttoman tiukasti säänneltyjä verrattuna tavanomaisella jalostuksella tuotettuihin kasveihin, vaikka tieteellistä perustetta sille ei ole. On kuitenkin pidettävä huolta, että GM-tekniikan tuomat parannukset ovat kaikkien ulottuvilla.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Suomen asuttamisesta päättävät suomalaiset, joilla on vapaus valita asuinpaikkansa.

On realistista kuitenkin huomioida, että harvan väestön ja suurien välimatkojen alueilla palvelutason ylläpitäminen yhtä korkealla tasolla ei ole välttämättä mahdollista.

Esimerkiksi koulutuspolitiikalla voidaan vaikuttaa paikalliseen elinvoimaisuuteen.

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Lakisääteinen raja on hyvä ajatus, mutta tarkkaa lukua en osaa arvioida.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

Kandidatens kommentar

Nato-jäsenyydestä on päätettävä tarvittaessa kansanäänestyksellä.

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Kandidatens kommentar

Perehdyttyäni laajasti ydinvoimakysymyksiin ja niihin liittyviin ympäristö- ja turvallisuusasioihin, kantani on erityisesti ympäristön vuoksi ydinvoimamyönteinen, vaikkakin keskustelua ja kehitystyötä tulisi ohjata kohti nykyistä kehittyneempiä 4. sukupolven reaktorimalleja.

En näe ydinvoimaa vastakkaisena vaihtoehtona uusiutuville energiamuodoille vaan tuen molempien lisäämistä.

Lisäksi rakentamisessa tulee huomioida omistuspohja ja toimittaja.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

Kandidatens kommentar

Valtion verovajeen vuoksi tämänkaltaiseen verojen laajaan laskuun ei mielestäni ole nyt varaa. Sen sijaan tulisi elvyttää taloutta ottamalla nyt jopa miinuskorkoista valtionlainaa ja kohdistaa sitä järkeviin investointeihin.

Pieni- ja keskituloisten tuloveron laskua voidaan harkita, mutta tässäkin tulee huomioida verovajeen syntyminen.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

Kandidatens kommentar

Sukupuolineutraali avioliittolaki on pitkän ihmisoikeuskamppailun tulos ja ja sitä ei peruuteta.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

Kandidatens kommentar

Ainakin vahvat panimotuotteet voitaisiin sallia ruokakaupoissa. Muutos parantaisi pienten ja paikallisten tuottajien asemaa.

Alkoholin määrällisen kulutuksen hillitseminen nykyisillä prosenttirajoilla on merkillistä, sillä olutta saa kuitenkin kantaa ulos rajattoman määrän.

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

Vaikka kieltenopiskelu on hyödyllistä, nykyisessä ruotsin kielen opiskelussa on ongelma. Todellista tarvetta kielelle ei varsinkaan sisämaassa ole ja moni kokee tilanteen hyvin epäreiluksi.

Ruotsin kielen pakollisen opiskelun lakkauttaminen, tai vaihtoehtoisesti ruotsin kielen nykyistä paljon laajempi käyttöönotto koko valtakunnassa aidosti kaksikielisyyteen tähtäävänä aloitteena olisivat kannatettavia.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. I Birkaland kan antalet kommuner skäras ned med hälften.

Kandidatens kommentar

Ei se määrä, vaan ne toimivat palvelut ja demokratia.

2. Högskolorna i Tammerfors funderar på att gå samman. Lagen borde ändras så, att en fusion är möjlig.

Kandidatens kommentar

Jos aidosti järkevät koulutukselliset ja taloudelliset perusteet yhdistymiselle ovat, lain ei tulisi olla siinä esteenä.

TAMKin, TaYn ja TTY:n yhdistymistä voidaan niin ikään riittävien selvitysten jälkeen ajaa eteenpäin, ellei sen tavoitteena ole pelkästään luoda uutta tyhjää brändiä jo nyt vetovoimaisten korkeakoulujen tilalle.

Organisaatiomuutoksia ja leikkauksia on toteutettu jo sen verran, että prosessiin lähtemistä täytyy harkita kunnolla.

3. Delfinarier borde förbjudas i lag i Finland.

Kandidatens kommentar

Tiedämme nykyisin delfiineistä eläiminä sen verran, ettei eettisiä perusteita delfinaariotoiminnan jatkamiselle ole.

4. Birkaland har ett rovdjursproblem.

5. By/närskola är en grundrättighet för varje barn i Birkaland.

Kandidatens kommentar

Lähikoulujen säilyttämiseen täytyy pyrkiä keskittämisen ja suurten keskusyksiköiden sijasta.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Silti täytyy osata erottaa se, mikä on vaalilupaus ja se, mikä on vain osa teemoja.

<< Tillbaka