Li Andersson Vald

Valkompassen 2015 Egentliga Finlands valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

De största problemen gällande grundskyddet i Finland är dess otillräckliga nivå och det faktum att många som är berättgade till utkomststödet inte söker det på grund av byråkratin. Den absoluta majoriteten av de långtidsarbetslösa är mycket villiga att arbete, men hittar ingen arbetsplats. Det är med andra ord allt annat än lätt eller enkelt att leva på socialskydd i Finland och de 250 000 finländare som lever på grundskyddet lever med otillräckliga inkomster. Därför behöver vi en nivåhöjning av grundskyddet, ett förenhetligande av nivån på de olika förmånerna samt på lång sikt ett ibruktagande av en grundinkomst.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

Kandidatens kommentar

Jag ser inga större behov av förändringar i den praxis som gäller nu, som gör det möjligt för små butiker att ha öppet längre än de tider som lagen föreskriver. Det centrala i diskussionen om butikernas öppethållningstider är att arbetstagarna får tillräcklig kompensation för arbete under natten samt arbetstagarnas säkerhet. Ingen bör arbeta ensam tidigt om morgonnatten och man bör få en tillräcklig ersättning för nattarbete. Att befria öppethållningstiderna skulle även öka arbetsbördan för de småföretagare som har sin affär i närheten av de stora köpcentren och supermarketarna.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

Målet med en grundinkomstreform bör vara att förbättra nivån på den nuvarande grundtryggheten samt att göra socialskyddet enklare och klarare. En grundinkomst gör det möjligt att smidigt kombinera studier, arbete och företagande.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Så kallade nolltimmesavtal bör förbjudas genom att man stiftar en lag om en minimiarbetstid, som förslagsvis kunde vara 18 timmar i veckan. Att kringgå denna miniminivå är därefter möjligt endast på basis av arbetstagarens önskemål, som bör basera sig på ett visst skäl, som t.ex. studier eller vård av barn. Nolltimmesavtalen har lett till att arbetstagare har förlorat sitt anställningsskydd och rätten till sjukdagpenning samt att många hamnat i så kallade inkomstfällor. Det innebär att en person som säger upp sig får karens och inte kan söka arbetslöshetsunderstöd oberoende om anställningen varit ofördelaktig eller inte.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

Kandidatens kommentar

Det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet är skapat för att en arbetstagare frivilligt ska kunna försäkra sig ifall man blir arbetslös. Samtidigt försäkrar det att ens inkomstnivå inte sjunker mycket och plötsligt ifall man blir av med sitt arbete på kort varsel. Att hitta ett jobb som motsvarar ens utbildning eller arbetserfarenhet tar ofta lite längre tid, och därför är det välmotiverat att bevara det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet i sin nuvarande form. Att förkorta det skapar inte en enda ny arbetsplats, utan försämrar bara utkomsten för de som är arbetslösa.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

Kandidatens kommentar

Det är naturligtvis omöjligt att definitivt avgöra hur Finland skulle klara sig utanför euron, då Finland varit euromedlem redan under en längre tid. I varje fall står det ändå klart, att EMU lider av stora strukturella problem, som leder till en förvrängd konkurrenssituation mellan euroländerna samt ett ohälsosamt beroende av lån från den privata banksektorn. Den nedskärningspolitik som utövats inom hela euro-området har förvärrat den ekonomiska recessionen och lett till att efterfrågan på finländska exportprodukter har minskat. Den europeiska centralbankens begränsade mandat har lett till att euroländerna har ett mycket begränsat antal finanspolitiska metoder att använda för att råda bot på lågkonjunkturen.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

Livsmedel är redan nu väldigt dyra i Finland och hör till de självklara förnödenheter som vi alla behöver. Vänsterförbundet vill sänka priset på matvaror genom att sänka momsen i de skatteklasser som bland annat matvarorna ingår i. Finländarnas köpkraft har försämrats på grund av den nedskärningspolitik som förts, och vi har därmed inte råd att höja priserna på basförnödenheter.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

Att stimulera ekonomin är det bästa sättet att få ekonomin i balans och minska den offentliga skuldsättningen. Genom att skära ner på service och förmåner förstärks endast den negativa ekonomiska utvecklingen. Att skära ner i de offentliga utgifterna under en recession leder till att arbetslöshetsutgifterna växer och att befolkningens konsumtionsvilja minskar, vilket förvärrar det ekonomiska läget och påverkar de inhemska företagarna negativt. Denna utveckling går redan nu att skönja såväl i Finland som i Europa, där den offentliga skuldsättningen bara ökat i takt med arbetslösheten.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

Kandidatens kommentar

Regeringens beslut att skära ner i barnbidragen försämrade köpkraften i många barnfamiljer. Det familjeskatteavdrag som skapades för att delvis reparera skadan drog inte familjer med låga inkomster någon nytta av. Det finns därmed ett behov av att höja nivån på barnbidragen. Jag stöder ändå inte att börja beskatta dem, i och med att det skulle äta upp fördelen med en nivåhöjning. Överhuvudtaget har den separata beskattningen av socialbidrag lett till att vårt beskattningssystem är komplicerat, samt till att många låginkomsttagares skattesats är förhållandevis högre än hos personer med löneinkomster.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

Orsaken till Finland ekonomiska problem är inte den offentliga sektorn, utan den privata. Den privata produktionen har sjunkit kraftigt, och som en följd av detta har landets bruttonationalprodukt minskat tre år i rad. Detta, kombinerat med de nedskärningar som regeringen fattat besut om, har lett till att statens inkomster minskar och utgifter relaterade till arbetslösheten har stigit. För att lösa de ekonomiska problem vi har behöver vi nya arbetsplatser, mer skatteinkomster och mer ekonomisk tillväxt. Att skära ner på de offentliga tjänsterna leder endast till mer arbetslöshet och mer hälsoproblem. Därför är det nu viktigt att satsa på en ekonomisk politik som stimulerar ekonomin.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Ett Nato-medlemskap skulle få negativa följder för relationerna mellan såväl Finland och Ryssland som EU och Ryssland, och skulle därmed öka spänningarna i ett redan ansträngt läge. Det skulle även innebära en stor förändring i Finlands nuvarande utrikespolitiska linje, som baserar sig på militär alliansfrihet och en folkarmé. Militär alliansfrihet är fortfarande det bästa alternativet för Finland. Ett Nato-medlemskap skulle binda Finland utrikespolitiskt till länder som USA och Turkiet, vars utrikespolitiska linjeval och målsättningar inte är förenliga med Finlands.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

Kandidatens kommentar

Regeringens nedskärningspolitik har påverkat alla delar av det offentliga, inklusive rätts- och polisväsendet. Tagande i beaktande att åldringsvården, utbildningen och barnskyddet lider av alldeles för knappa resurser för tillfället, ser jag ändå inte att uttryckligen polisens resurser är de som nu först bör höjas. På glesbygden skulle det ändå vara viktigt att satsa på lokal polisnärvaro, i och med att lokalkännedom är det bästa redskapet för att förebygga och utreda brott.

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Kandidatens kommentar

Invandring och terrorism är två helt olika saker och jag finner det helt otroligt att Yle i sin valmaskin på det här sättet kopplar ihop dessa två. För tillfället flyttar människor till Finland för att arbete, studera, på grund av giftermål eller behov av internationellt skydd, och jag hoppas att man även i fortsättningen väljer att komma till Finland av dessa orsaker. I fråga om terrorism och radikalisering finns det andra faktorer i bakgrunden som påverkar, som man bör åtgärda genom att bland annat föra en socialpolitik som minskar klasskillnader och en utrikespolitik som respekterar folkrätten.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Ryssland har under Putins styre förvandlats till en auktoritär stat utan sann åsiktsfrihet. Genom ockupationen av Krim har Putin även visat sig vara beredd att använda sig av militär styrka. Jag ser ändå inte att Ryssland för tillfället skulle ha något intresse av eller planer på att anfalla Finland. Ifall den auktoritära utvecklingen i Ryssland fortsätter och förstärks, utgör den ett hot framförallt mot de ryska medborgarna, men indirekt även till omkringliggande länder och det internationella samfundet. Den bästa trygghetsgarantin för Finland är att förbli ett militärt alliansfritt land, och att sträva efter att hålla sig utanför stormakternas maktspel.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

Kandidatens kommentar

Det förslag om att utöka skyddspolisens och försvarets befogenheter att utöva övervakning av medborgarnas internettrafik som diskuterats skulle ha föranlett en ändring av grundlagen, i och med att det ansågs stå i konflikt med medborgarnas rätt till skydd för privatliv och privat korrespondens. Jag anser inte att myndigheternas befogenheter att övervaka helt vanliga medborgares aktivitet på nätet bör utökas i en situation där medborgarnas rättsskydd redan nu inte förverkligas. Istället borde man snarare förstärka privatpersoners skydd på nätet.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

Kandidatens kommentar

ISIS är en farlig radikal organisation, som utgör ett hot mot såväl Mellanöstern som resten av världen. Det finns inget enkelt sätt att kämpa emot ISIS, i och med att organisationens stöd bottnar i såväl det sätt som vissa västländer blandat sig i politiken i Mellanöstern, som de politiska misslyckanden som staterna i området själva gjort sig skyldiga till. Det bästa och viktigaste sättet att kämpa mot ISIS är att stöda de kurder i Kobane och omkringliggande områden som strider mot organisationen.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

I en situation där en person är obotligt sjuk och till följd av detta lider av smärtor som inte går att lindra, bör det vara möjligt att genomföra eutanasi, självklart baserat på den ifrågavarande personens egna fria vilja.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

Kandidatens kommentar

Privatisering av tjänster leder på lång sikt antingen till att kvaliteten blir lidande eller till att priserna på tjänsterna stiger. Privatisering försämrar även de demokratiskt valda beslutsfattarnas möjligheter att påverka personalpolitiken och kvaliteten på tjänsterna. Samarbete mellan personalen försvåras om en del av personalen jobbar för kommunen eller samkommunen och en del för ett privat företag. I social- och hälsovårdsbranschen är även storföretagens aggressiva skatteplanering ett stort problem, som blir väldigt dyrt för alla skattebetalare.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Det behövs mer stöd för barnfamiljer i form av familjetjänster som man kan få lätt och i ett tidigt skede. Såväl samhället i stort som barnfamiljerna och framförallt barnen gynnas av att hjälp erbjuds i ett tidigt skede, innan problemen förvärrats och mer tunga åtgärder krävs.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

Kandidatens kommentar

Åldringsvården bör ordnas i offentlig regi och åt alla de åldringar som är i behov av tjänster, oberoende av deras inkomstnivå eller förmögenhet. Genom progressiv beskattning, arvsskatt och ett återinförande av förmögenhetsskatten är det möjligt att trygga en tillräcklig finansiering för välfärdstjänsterna samt en rättvis inkomstfördelning.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Social- och hälsovårdsreformen är viktig och nödvändig för att stärka de offentliga bastjänsterna, men den bör förverkligas i samband med en större reform av den regionala förvaltningen. Genom att stärka den regionala förvaltningen mellan kommunerna och staten, och överföra ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna till den, är det möjligt att både trygga allas rätt till fungerande social- och hälsovårdstjänster och kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter. Den regionala förvaltningen bör ha rätt att uppbära skatter och beslutsfattarna bör väljas genom direkta val.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Det är helt bakvänt att öka sysselsättningen på ett sätt som i det långa loppet försämrar våra möjligheter att skapa en hållbar utveckling och tillväxt. Att se en motsättning mellan ett förbättrande av sysselsättningen och att minska klimatutsläppen representerar ett förlegat politiskt synsätt. Det är möjligt att kombinera de båda målsättningarna genom att satsa på ren teknologi och sysselsättande projekt som förnyelsebar energi.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

Kandidatens kommentar

Det behövs mer forskning och information om effekterna av genmanipulerad mat på vår hälsa. Klart är i varje fall att de stora GMO-företagens praxis i fråga om patenter har lett till problem för många småbrukare samt till ett ensidigare utbud av jordbruksgrödor.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

Kandidatens kommentar

Finland bär för tillfället ett mycket litet ansvar för de människor som tvingats fly från krig eller förföljelse, speciellt i jämförelse med många andra EU-länder. Finland bör utöka flyktingkvoten och inom EU bör man fatta beslut om en jämnare ansvarsfördelning för asylsökande mellan länderna. För tillfället innebär det så kallade Dublinsystemet att en asylsökandes ansökan ska behandlas i det land där denna person först registreras. Det har lett till att länderna i Sydeuropa tvingats bära det största ansvaret, och att alla asylsökandes ansökningar inte behandlas rätt.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Att hålla hela landet bosatt är inte ett egenvärde i sig. På ställen där bosättning finns bör dock servicen fungera. Verkligheten i Utsjoki ser förstås annorlunda ut än den i Helsingfors och långa avstånd är en självklarhet på mindre orter. Alla finländare bör dock ha rätt till en bra utbildning och till samma välfärdstjänster.

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Att hålla undervisningsgrupperna så små som möjligt är ett centralt sätt att garantera möjlighet till individuellt stöd och hjälp för alla elever, att den undervisande personalen orkar och mår bra på jobbet samt att arbetsron i skolorna bevaras. För tillfället sparar man i många kommuner genom att öka storleken på undervisningsgrupperna då resurserna minskat. Det behövs en lagstadgad övre gräns för storleken på undervisningsgrupperna men utöver den måste staten även trygga tillräckliga resurser för kommunerna för att kunna förverkliga detta, annars kommer de att tvingas spara ännu mera på andra utgifter.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

Kandidatens kommentar

Ett medlemskap i Nato skulle innebära en så stor förändring i Finlands utrikespolitiska linje att det absolut är en fråga som hela folket bör få uttala sin åsikt om. Speciellt motiverad är en folkomröstning dessutom i ett land med allmän värnplikt, där utrikes- och säkerhetspolitiken av denna anledning direkt berör en stor andel av befolkningen.

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Kandidatens kommentar

Kärnkraft är ett dyrt och ineffektivt sätt att producera energi, speciellt då man beaktar byggnadsskedet. Kärnkraft är även ur klimatsynvinkel ett dåligt alternativ, då såväl brytning som transport av uran orsakar klimatutsläpp. Energipolitiskt är det därmed vettigare att satsa på förnyelsebara energikällor som man snabbt kan ta i bruk, så som sol- och vindkraft samt avfallsbaserad bioenergi.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

Kandidatens kommentar

Att minska inkomstbeskattningen i alla inkomstgrupper är dyrt för staten och ett ineffektivt sätt att stimulera ekonomin. Om man vill minska inkomstbeskattningen bör man göra det för dem som tjänar minst, eftersom alla de extra pengar låginkomsttagarna får går direkt till inhemsk konsumtion. Vänsterförbundet vill att alla inkomster ska vara helt skattefria för de som tjänar mindre än 10 000 euro om året. Vänsterförbundet vill värna om medelinkomsttagarnas köpkraft genom att hålla lönerna på en bra nivå och sänka mervärdesskatten på mat och för restaurangbranschen samt kultur- och nöjestillställningar. Höginkomsttagarnas beskattning kan ökas för att minska inkomstklyftorna.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

Kandidatens kommentar

Ja tack till kärlek och lika behandling inför lagen.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

Kandidatens kommentar

Jag är för att bevara Alkos monopol och ser inget större behov till försäljning av vin i mataffärer. I fråga om starkare öl skulle jag möjligtvis vara beredd till mataffärsförsäljning.

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

Jag vill att Finland ska vara tvåspråkigt även i framtiden, och jag ser det som väldigt orealistiskt att svenskan ställning skulle bevaras om man slopade den obligatoriska undervisningen i det andra inhemska språket. Därför vill jag bevara den obligatoriska undervisningen i det andra inhemska. Språkundervisningen kunde dock gärna förnyas, så att man betonar tal och kommunikation mer än bara grammatik. Jag anser det även vettigt att tidigarelägga undervisningen i det andra inhemska.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. Grundförbättringen av riksväg åtta är ett mera brådskande projekt än direktbanan Salo-Lojo-Esbo.

Kandidatens kommentar

Salo-Lojo-Esbo-banan är en central del av det projekt som syftar till att skapa en timmes tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Jag anser att detta projekt är det viktigaste trafikprojektet för Egentliga Finland, i och med att det skulle öka intresset för hela regionen som ett ställe dit man vill flytta, där man vill studera och där man vill starta sitt företag. Tågförbindelsen på en timme är även ett viktigt regionalpolitiskt projekt för hela södra Finland, då en snabb förbindelse påverkar bosättning och sysselsättning i hela landsändan. Fastän tågförbindelsen på en timme är ett långvarigt projekt, är det viktigt att man antingen i nästa regeringsprogram eller i nästa trafikpolitiska uppgörelse klart tar ställning för att planeringsarbetet bör inledas. Detta utesluter på inget sätt en förbättring av riksåttan men jag anser själv att detta projekt är viktigare. De förbättringar av riksåttan som det redan fattats beslut om löser dessutom de värsta problemen.

2. Antalet kommuner i Egentliga Finland måste bli mindre. Särskilt viktigt är det att trygga Åbos livskraft som central stad genom fusioner.

Kandidatens kommentar

Kommunsammanslagningar är viktigt för hela regionens, inte bara Åbos, livskraft. De nuvarande kommungränserna leder till skattekonkurrens mellan kommunerna, samt till svårigheter med att planera markanvändning och byggande. För mig är det dock viktigt att eventuella kommunsammanslagningar förverkligas utan tvång, och att kommuninvånarna får säga sin åsikt om planerna.

3. Begränsandet av skarv- och sälbeståndet borde underlättas till exempel med myndighetsåtgärder.

Kandidatens kommentar

Skarvpopulationen överskred i somras 20 000 häckande par. Populationens tillväxt har saktat ner jämfört med början av 2000-talet, men den växer fortfarande. Skarven är en skyddad art, fastän populationens tillväxt orsakat problem i skärgården. Det bästa sättet att minska antalet skarvar är att se till att skarvens naturliga fiende, havsörnarna, blir allt fler. Förutom detta har även olika metoder för att skrämma iväg fåglarna använts. Problemet med dessa är dock att de även stör andra häckande fågelarter.

4. Utbyggnaden av vindkraften bör underlättas bland annat genom att lätta på bullerkraven.

Kandidatens kommentar

Vindkraftens ljudbegränsningar är ett centralt hinder för att utveckla och utöka användningen av vindkraft i Finland. Ljudsbegränsningara är striktare för vindkraft än för andra former av byggande. För att Finland ska kunna uppfylla de målsättningar man har för att öka andelen förnyelsebar energi, bör man förändra de nuvarande begränsningarna. Inom EU planerar man för tillfället att ta i bruk gemensamma sätt att mäta ljudet.

5. Gränsbevakningens verksamhet till havs borde koncentreras till Åbo för att nå inbesparingar, effektivera verksamheten och trygga arbetsplatser i regionen.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Jag anser det som väldigt centralt för hela vårt demokratiska system att man även arbetar mellan valen för de frågor man lyft fram i sin valkampanj.

<< Tillbaka