Ozan Yanar Vald

Valkompassen 2015 Helsingfors valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

Alla kan i sitt liv hamna i en situation där de behöver hjälp av samhället. Ingen vill knappast vara beroende av socialskydd på grund av att det skulle vara för lätt att leva med den. Samtidigt behöver vårt socialskydd en riktig renovering: basinkomsten bör tas i bruk. Så kunde vi både garantera ett socialskydd till alla medborgare och göra mottagande av arbete lönsamt i alla situationer.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

Kandidatens kommentar

Begränsningar av öppethållningstider för butiker tycker jag kunde slopas. Befriandet av butikers öppethållningstider skulle skapa nya arbetstillfällen och skulle besvara utmaningen av ett samhälle som lever dygnet runt. Samtidigt bör man försäkra att arbetsavtalen hålls med i utvecklingen. Ingen får diskrimineras på grund av att man inte vill ta emot nattarbete.

Köpcentrum borde inte heller ha möjlighet att fodra butikerna att hålla öppet hela den tiden som själva köpcentret är öppet. Butikägaren bör ha friheten att välja sina öppethållningstider.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

Vårt socialskyddsssystem behöver en riktig renovering. En basinkomst skulle vara den bästa lösningen till problemet. Basinkomsten skulle garantera alla de permanent bosatta i landet ett minimum för socialskyddet. Så skulle människors uppehälle försäkras och fattigdomen minskas.
Basinkomsten skulle även göra vårt socialsskyddssystem enklare eftersom den minskar överlappningar, vilket i sin tur sparar kostnader. Eftersom byrokratin kunde minska, skulle socialarbetare kunna fokusera till det väsentliga och hjälpa dem som mest behöver det. Basinkomsten skulle även ta bort flitfällor och göra arbetande mer lönsamt.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Nollanställningsavtal har sina problem men i stället för ett kategoriskt förbud skulle jag fixa systemets krångligheter. Det är nämligen så att nollanställningsavtalen passar en del människor: bland annat studeranden är ett exempel av en sådan grupp. På ett antal branscher varierar även behovet för arbetskraft i relation med pågående projekt.

Det bästa sättet att garantera ett arbettidsminimum skulle vara att förbättra arbetstagarens ställning anträffande arbetsgivaren. Missbruk bör gripas. Till exempel, om arbetstagaren ständigt hålls vid arbete med ett nollanställningsavtal borde arbetsgivaren åläggas att erbjuda ett kontrakt där arbetstiden definieras på en viss nivå. I dagens läge kan uppsägandet av ett nollarbetskontrakt leda till en karens fast arbetstagaren inte ens skulle ha blivit erbjuden några arbetstillfällen. Detta borde också rättas.

Även förnyandet av socialsskyddssystemet skulle vara viktigt i detta sammanhang. Många lever nuförtiden som frilansare, på stipendium och på korttidsjobb. Genom att ta i bruk en basinkomst för alla kan vi förbättra människors trygghet och förbättra arbetstagarnas ställning.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

Kandidatens kommentar

Jag skulle inte skära ner på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. De som inte omfattas av det inkomstrelaterade skyddet skulle högst antagligen ty sig till utkomst- och bostadsstöd. Det skulle igen innebära mer utgifter för kommunerna.

Däremot skulle jag utvidga det inkomstrelaterade stödet så att det omfattar alla arbetssökande, för i dagsläget täcker det enbart arbetslöshetskassornas medlemmar. Eftersom olika arbetsformer blir allt allmännare borde även stödsystemet förnyas. I värsta fall tar det flera år för personer som utför diverse snuttjobb att börja omfattas av det inkomstrelaterade stödet. Det vore rättvisare att erbjuda inkomstrelaterat stöd till alla, oberoende av hurdant arbetsförhållande man är i eller hur man utför sitt arbete.

Systemet är för tillfället orättvist. Kostnaderna för det inkomstrelaterade stödet täcks av utgifter och skatter som uppbärs av arbete av alla slag, men endast arbetslöshetskassornas medlemmar åtnjuter det.

Bäst skulle dessa målsättningar nås genom en grundinkomst som skulle garantera ett jämlikare och enklare socialskydd för alla.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

Kandidatens kommentar

Finlands export är bundet till europas ekonomi. Ifall vi lämnade euron, skulle vi också hamna utanför beslutsfattandet i EU fastän vi skulle bli fortfarande påverkade av dess beslut. Jag skulle i stället koncentrera krafterna till att fixa problemen med euron genom att påverka t.ex. skillnader i bytesbalans mellan EU-länder samt genom att expandera Europeiska centralbankens uppgifter genom konkreta mål i bl.a sysselsättning

Euron har varit viktig för EU:s inre marknad och dess utveckling. Minskningen av kostnaderna för valutaväxling och en stabil valuta har varit bra för den finska ekonomin. Dessutom har företagen gynnats av den låga räntenivån under hela 2000-talet. Den gemensamma valutan har förstås haft sina nackdelar också då vissa länder har fått lån med alltför låga räntor och blivit därför skuldsatta i en för hög grad. Dessa problem med euron måste fixas.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

Maten kostar för mycket i relationen till folkets köpkraft. För låginkomsttagare skulle matens kostnadernas höjning försvåra levnaden ytterligare pga. att största delen av inkomsterna går redan nu till mat. Mervärdesskatten är en plattskatt och i den nuvarande ekonomiska situationen måste man komma ihåg att allt som påverkar negativt i köpkraften påverkar också negativt den ekonomiska återhämtningen.

För att få ner prisen på maten kunde man skapa mer tävling på marknaden.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

För att säkra utveckling bör vi inte spara för mycket och för kortsiktigt genom att skära ner utbildningens kostnader eller de svagaste människors socialskydd. Genom att skära ner i utbildning och hälsovård kommer man att både skjuta upp betalningen till framtiden och hindra framtida utvecklingen.

Finland har för mycket skuld och det är klart att skuldsättningen måste minskas. Men då vi är i en ekonomisk depression kan den inte tacklas genom att göra stora nedskärningar som påverkar hushållens ekonomi och köpkraft för drastiskt. Finland behöver strukturella reformer för att försäkra välfärdssamhällets fortsättning. Kommun-, pension och social-och hälsovårdsreformen måste föras till mål. Dessutom borde man förhålla sig positivt till nya lösningar som t.ex. basinkomst som skulle öka utbudet av arbete.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

Kandidatens kommentar

Det allmänna barnbidraget är ett universellt stöd som betalas skattefritt och jämnt åt alla. Det är viktigt att stöda barnfamiljer och bidraget borde följa den allmänna utvecklingen i övriga levnadskostnader. Genom att höja på barnbidraget skulle vi möjliggöra en mer jämlik framtid för finländska barn. Vi uppnår inga nationalekonomiskt betydelsefulla inbesparingar genom att skära ner på barnbidraget - tvärtom. Statsfinanserna balanseras inte genom att skära på barnbidraget.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

En fungerande social- och hälsovård är den centralaste delen av ett fungerande välfärdssamhälle och en grundförutsättning för jämlikhet. Tjänsterna bör vara av hög kvalité. Vi behöver dock en social- och hälsovårdsreform för att alla människor kan säkras jämlika rättigheter för bra service i alla kommuner. Man borde satsa mer på förebyggande arbete som ger besparingar i långa längden.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Jag förhåller mig negativt till Finlands Nato-medlemskap. Under de senaste månaderna har det finska och svenska försvarssamarbete talats mycket om när spänningarna har ökat på Östersjöns områden. Jag tycker att vi borde fördjupa samarbetet med Sverige och andra nordiska länder. Den andra självklara samarbetspartnern är EU.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

Kandidatens kommentar

Det är viktigt att garantera att alla medborgare kan lita på statens hjälp. Mängden av poliser har minskat en hel del, vilket syns redan i polisens beredskap på många håll. Det skulle vara viktigt att åtminstone bibehålla antalet poliser på nuvarande nivå.

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Kandidatens kommentar

Invandring förorsakar inte terrorism, och det är oansvarsfullt att koppla dessa två fenomen. Dock måste man kämpa mot radikaliseringen i samarbete med skyddspolisen, socialarbetare, polisen och religiösa samfund. På det sättet kan vi eventuellt förhindra terrordåd i vårt land. Radikaliseringen är inte endast invadrargruppernas problem. Bland de utländska krigare som åkt till Syrien under de senaste månaderna finns det även människor av finskt ursprung. Även hotet från extremhögern bör tas på allvar.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Rysslands samhällsutveckling och dess krigsåtgärder i Ukraina är mycket oroveckande. Finland bör ta hänsyn till denna utvecking, även om jag inte tycker att Ryssland utgör något militärt hot för Finland. Den växande spänningen mellan Ryssland och västländerna har ändå förändrat vår säkerhetspolitiska omgivning, vilket syns konkret som militär aktivitet i Östersjöområdet. Rysslands maktpolitik har negativa konsekvenser för Finland. Jag ännu stöder den sanktionspolitiken av EU.

Rysslands aggressiva utrikespolitik kan upphätsa den ekonomiska motsättningen mellan de två blocken, vilket har ett direkt inflytande på oss.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

Kandidatens kommentar

Exempel från runt om världen visar att med en större övervakningssytemen, dess fördelar blir betydligt mindre än dess nackdelar. Polisen bör ha rätt till så kallad cyberspaning då allvarliga brott misstänks men denna rätt bör begränsas omsorgsfullt. Jag motsätter mig bestämt försämringar av skyddet för medborgarnas privatliv.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

Kandidatens kommentar

Den islamistiska terrororganisationen Isis är ett hot mot både Europas och mellanösterns fred. Denna organisation gör sig ständigt skyldig till skamfulla kränkningar av människorättigheter i både Irak och Syrien. Detta berör Finland på grund av att även från vårt land har det åkt krigare till dessa länder och troligtvis blivit medlemmar i terrororganisationen.

För tillfälllet gör de Förenta staterna tillsammans med några andra länder flygräder mot Isis. Det finns bevis att flygräderna har försvagat organisationen, men den kan knappast vinnas endast genom en direkt militär intervention. Därför är det viktigt att förstärka lokala trupper. Finland förbereder sig att sända några tiotal soldater till Kurdistan i Irak. Jag tycker att deltagandet i skolningsoperationen är rätt, bara säkerheten av de finska soldaterna är garanterad.

Samtidigt måste vi i alla fall söka en fredlig lösning i både Irak och Syrien, eftersom det kan inte annars skapas en hållande fred vid området. I skolningen bör spänningarna mellan de olika folkgrupperna i Irak tas i hänsyn. Vi får inte försämra situationen genom att stöda enstaka sociala eller etniska grupper. I stället borde vi främja ett omfattande förmedling inom samhällen i både Irak och Syrien.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

Individen bör ha rätt att både leva ett gott liv och dö på ett gott sätt. Därför accepterar jag eutanasi som ett alternativ. Då en person lider av förfärlig smärta och är sjuk på ett sätt som inte kan botas, är det humant och rätt att tillåta eutanasi. Eutanasi borde naturligtvis alltid kontrolleras noggrant.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

Kandidatens kommentar

Det är ytterst viktigt att alla finländare har lika rätt till en högklassig och fungerande hälsovård. Därför är det viktigt att staten ansvarar i första hand för allmänna hälsovården och privata företag kan upprätthålla kompletterande hälsoservice.

Ifall kommunerna köper service av privata hälsoföretag bör man hålla reda på kvalitén av servicen samt se till att företagens strävan efter vinst inte påverkar servicen. Det finns en oro i “outsourcing” att det kan leda till nedskärningar i både arbetskraft och kvalitén.

För att kunna upprätthålla en allmän hälsovård behöver vi en väl förberedd reform i social- och hälsovårdssektorn. Den kommunala hälsovården måste utvecklas så att kunnig arbetskraft vill jobba där. Det kan man göra t.ex. genom att erbjuda långvariga arbetskontrakter och smidig informationsteknik.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Det viktigaste för tillfället är försäkra tillräckliga resurser för barnskyddet att fungera på ett bra sätt.

Förebyggande arbete är minst lika viktigt, så att problemen inte uppstår. Det är viktigt att samhället stöder barnfamiljer och illamåendet inte växer. Vi borde satsa mera på rådgivningsarbetet, försäkra barnfamiljers uppehälle och behålla alla barnens rätt till dagvård.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

Kandidatens kommentar

Alla människor borde få en viss basservice i det finska välfärdssamhället. Alla människor är värdefulla och borde ha rättighet till en värdig ålderdom. Personlig förmögenhet borde inte påverka på kvalitén av stödet och vården man får som åldring. Någon slag av förmögenhetsgräns inom åldringsvården kunde påverka på mångas motivation att betala skatter.Naturligtvis kan de som har råd redan i dagens läge köpa åt sig tilläggsservice.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Finland är i trängande behov av reformer så att vi kan garantera kvaliteten på grundläggande tjänster till hela folket i hela landet.. Det viktigaste är att medborgarna får tjänster nära, enkelt och med hög kvalitet. Antalet av kommunerna borde kunna anpassas. Det är dock också viktigt att se till att människornas rätt att kunna bidra till regional beslutsfattande bevaras.

Sote reformen syftar till social- och hälsovårdstjänster omorganisering till större enheter än kommunen. Detta skulle garantera att den enskilde kommunens svaga ekonomiska situation inte påverkar sociala tjänster och hälsovården, såsom just nu i olika delar av Finland. Det är en av de många anledningar varför social- och hälsovårdsreformen måste göras, men utan onödig brådska.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Klimatförändringen är vår tids största hot och därför måste vi handla nu för att hejda den. Enligt den internationella klimapanelen IPCC måste vi minska våra utsläpp avsevärt snabbare och fyrdubbla användningen av förnybar energi i vår energiproduktion för att uppvärmningen av klimtaen skall hållas under två grader. Denna åsikt, framförd av världens ledande experter, måste tas på allvar.

Finland kan också dra nytta av ambitiösa och bindande utsläppsmål. Till exempel genom att satsa på ren teknologi kan vi utveckla nya exportprodukter som på samma gång befrämjar minskningen av utsläpp.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

Kandidatens kommentar

Genmanipulerad mat är ett komplicerat ämne och dess verkningar har inte utvärderats tillräckligt. Det måste finnas vattentäta forskningsresultat ifall vi vill öka odlingen av genmanipulerade grödor. Genmanipulerad mat borde dessutom märkas ut på vederbörligt sätt så att människor har möjlighet att göra konsumtionsval.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

Kandidatens kommentar

EU:s flyktings- och migrationspolitik är inte mänskligt hållbar. De syd- och östeuropeiska länderna bär det största ansvaret för behandlingen av asylansökningar. Asylsökandenas ställning är skamligt svag i dessa länder. Det skulle vara rättvist att dela på ansvaret över hela EU-området och tillåta asylansökningar nära till krisregioner, så att människosmuggling inte skulle vara lönbart.

Det skulle vara viktigt att skapa fler medel att på lagliga vägar komma in på EU:s område. För tillfället drunknar tusentals människor i Medelhavet för att komma in i Europa. Ofta flyr de från konflikter i sina hemland. Till exempel humanitära visum skulle vara ett bra sätt att underlätta denna situation.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Statens uppgift är att garantera grundservice på rimligt avstånd för alla medborgare oberoende hemort. Det är ändå inte ett egenvärde att hålla sådana områden bebodda som är utom räckhåll för arbetsplatser och ekonomisk aktivitet. Det lönar sig för Finland att investera i framtidens tillväxtcentrum. I dessa är det lättare att organisera den offentliga servicen samt kollektivtrafiken.

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Vårt högklassiga och jämlika utbildningssystem tillhör det mest värdefulla som det finländska samhället har åstadkommit. Undervisningsgrupperna får inte bli alltför stora, eftersom det skulle leda till sämre arbetsro för eleverna och till sämre studieresultat. Den nuvarande regeringen har gjort kortsynta politiska beslut då de gjort alldeles för stora nedskärningar i utbildningen.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

Kandidatens kommentar

En fråga av denna omfattning kräver en omröstning där hela folket får uttrycka sin vilja. Jag tycker dock inte att en dylik omröstning är aktuell, eftersom majoriteten av politikerna och folket är emot ett medlemskap i Nato. I stället skulle jag vidareutveckla försvarssamarbetet med Sverige. Förutom de Nordiska länderna skulle EU vara en naturlig samarbetspartner.

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Kandidatens kommentar

Kärnkraft är förknippat med många problem, såsom säkerheten, uranutvinningens miljökonsekvenser samt lagringen av kärnavfall. I övriga Europa avvecklas kärnkraften och jag anser att Finland borde gå samma väg. Dyra kärnkraftprojekt binder finansiering från övriga energialternativ såsom förnybar energi. Vi behöver små, diversifierade och förnuftiga energilösningar, inte en ny riskinvestering.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

Kandidatens kommentar

Inkomstskattens progressivitet är fortsättningsvis den viktigaste inkomstutjämnaren i samhället. Beskattningen av småinkomsttagarna bör sänkas vilket skulle vara lönsamt från köpkraftens och sysselsättningens synpunkt. I synnerhet i detta konjunkturläge de som får kapitalinkomster måste bära sin del av den växande skattebördan.

Enligt De Gröna bör beskattningen uppmuntra till arbete. Därför är det bättre att skattehöjningarna läggs på andra inkomster, t.ex kapital- och aktieinkomster, än på arbetsbeskattningen.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

Kandidatens kommentar

Staten bör inte definiera, vilka former av kärlek eller familjer är mer offentliga än andra och som har en privilegierad ställning i samhället. Sociallagstiftningen måste formas så att den behandlar alla slags familier jämställt. Det var otroligt fint att medborgarinitiativet om könsneutral äktenskap godkändes av riksdagen.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

Kandidatens kommentar

Jag skulle kunna tänka i alkoholpolitik, att exempelvis tillåta starköl och vin försäljning i mataffären. Alkoholpolitiken måste fokuseras på förebyggande och skadebegränsande aktiviteter mot problemalkoholbruk. Den bör också investera i effektiva stödtjänster och fakta om missbruks faror. Begränsning av alkoholreklam är ett annat sätt att förhindra eventuella missbruksproblem.

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

Det är viktigt att servicen för de svenskspråkiga i Finland tryggas även i framtiden. Tvåspråkigheten är en resurs för vårt land. Dock skulle jag kunna överväga undantagstillstånd till några kommuner i Östra Finland för studier i ryska i stället för svenska.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. Trängselavgifter bör införas i huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Trafiken i en stad av Helsingfors storlek kan inte grunda sig på privatbilism, eftersom den kräver mycket utrymme och är en ekologiskt ohållbar lösning. Trängselavgiften skulle vara en bra och rättvis metod att styra och minska privatbilismen. Avgifterna borde koncentreras på de områden där de negativa effekterna av privatbilism är störst och där kollektivtrafiken finns som alternativ. Även privatbilisterna skulle dra nytta av avgiften genom minskad trängsel i trafiken. Med inkomsten från trängselavgiften skulle samhället kunna finansiera vägprojekt samt satsa medel på utvecklandet av kollektiv och lätt trafik.

2. Ett Stor-Helsingfors med sammanslagna kommuner är ett bättre alternativ än självständiga kommuner med en gemensam metropolförvaltning.

Kandidatens kommentar

Det viktigaste är, att huvudstadsregionen utvecklas som helhet mer konsekvent.
När var och en kommun av huvudstadsregionen, till exempel, gör general planeringen utan dom andra, leder resultatet ofta till splittrad samhällsstruktur. Om vi går till kommunalfusions modellen bör det genomföras på demokratiska och öppna förberedelser. Det bör säkerställas att förvaltningen och medborgarna inte är alltför långt ifrån varandra.

3. Det ligger i hela Finlands intresse att Helsingfors får ett Guggenheimmuseum.

Kandidatens kommentar

Det är viktigt att Helsingfors har ett mångsidigt kulturliv. Huvudstadsregionen konkurrerar i dragkraft och investeringar med andra metropoler i Östersjöregionen. Attraktionerna i Helsingfors stöder investeringar i hela landet. Ett rimligt Guggenheim-projekt kan på samma sätt gynna Finlands kulturliv överallt.

Den pågående arkitekttävlingen och platsreservationen förebestämmer inte ett engagemang av staden i projektet. Guggenheim-projektets ekonomiska bärkraft skulle undersökas med en intäkts- och kostnadsberäkning från staden. Processen måste vara helt öppet från början till slut och inte ger upphov till orimliga kostnader för skattebetalarna.

4. Staten bör bevilja Helsingfors extra stöd för att integrera invandrare.

Kandidatens kommentar

Det är förnuftigt att underlätta integreringen av invandrare i det finska samhället. Integreringsåtgärder betalar sig själv tillbaka mångfaldigt. Statens Ekonomiska Forskningscentral konstaterade i sin undersökning av invandring förra sommaren att relativt små satsninar, t.ex. ibruktagande av integreringsplanering, ledde till en nästan tjugofaldig ökning av invandrarnas inkomster över en period på tio år. Satsningarna minskade också behovet av inkomstöverföringar. Till exempel borde satsningar i språkkurser i finska öka så att invandrare får en möjlighet att lära sig språket snabbt.

5. En plats på långvården är ett bättre alternativ för en ensam åldring än en vård i hemmet.

Kandidatens kommentar

I organiseringen av åldringsvården borde människans egna vilja alltid beaktas. En god ålderdom måste garanteras oberoende om åldringen bor hemma eller på ett åldringshem. Många åldringar vill bo hemma så länge som möjligt och för detta syfte måste bästa möjliga stöd garanteras. Hemvård får inte endast ses som en sparåtgärd för kommunerna utan borde få ökade personalresurser för att garantera god service för åldringarna.
Hemvård är ändå inte ett alternativ för alla. Det finns ett stort antal åldringar som är ensamma eller som har minnessvårigheter, för vilka vård på ett åldringshem är det bättre eller det enda alternativet. Även anstaltvårt måste ha hög kvalitet och det måste finnas tillräckligt med lediga platser.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Ifall man lovar något till väljarna så måste man självklart också hålla fast vid sina löften. Man måste representera de värden som man ger ut sig för att stå för. När man ger vallöften måste man också ta i betraktande att beslutsfattande ofta är långsamt. Trots det tror jag starkt på att man genom långsiktigt och hårt arbete kan förändra Finland till det bättre.

<< Tillbaka