Helena Kantola

Valkompassen 2015 Helsingfors valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

Sosiaaliturvajärjestelmä on monimutkainen ja byrokraattinen ja se passivoi etuuden saajan. Järjestelmästä olisi tehtävä kansalaisia aktivoiva ja enemmän työelämään ohjaava järjestelmä.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

Kandidatens kommentar

Kannatan elinkeinoelämän aukioloaikojen vapauttamista, koska se mahdollistaa uusien työpaikkojen luomisen ja monipuolistaa kuluttajille tarjottavaa palveluvalikoimaa (mm. majoitus- ja ravitsemusala). Aukioloaikojen vapauttamista koskevista ehdoista olisi löydettävä yhteisymmärrys työmarkkinaosapuolten välillä.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

Sosiaaliturvaa on yksinkertaistettava karsimalla erilaisia ja eri kriteereihin perustuvia tukia. Perustulon kaltainen ehdotus voisi toimia yhdessä kansalaispalkka-mallin kanssa, jolloin perustulo oli pohjaosa ja sen päälle maksettu kansalaispalkka toimisi bonuksena kansalaisen aktiivisesta toiminnasta esimerkiksi kansalaisjärjestössä.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Kysymys on hankala ja vastaus riippuu siitä, katsooko asiaa työntekijä- vai työnantajanäkökulmasta. Vastaukseni tein työntekijän näkökulmasta. Yritysten työvoiman tarve vaihtelee aikaisempaa enemmän ja toisaalta työntekijöillä on erilaisia elämäntilanteita. Minimityöajasta sopiminen olisi tarpeellista niille työntekijöille, jotka saavat työstä pääasiallisen toimeentulonsa. Jos asiasta säädettäisiin laissa, se ei saisi käytännössä heikentää näiden työntekijöiden asemaa muussa elämäntilanteessa oleviin työntekijöihin verrattuna.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

Kandidatens kommentar

Työttömyysturvan enimmäiskeston sijasta tulisi painopiste olla aktiivisissa työvoimapoliittisissa toimenpiteissä ja/tai ansiosidonnaisen muuttaminen kannustavammaksi, työnhakuun enemmän ohjaavaksi turvaksi esimerkiksi jakamalla turva perus- ja bonusosaan.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

Kandidatens kommentar

Suomen hallituksen toimet ja Suomen taloudellinen pysähtyneisyys osoittavat, että euro ole edistänyt Suomen kasvua hallituksen lupaamalla tavalla. Suomen velka on tällä hetkellä jo 100 miljardia euroa eikä Suomen talous enää kestä uusia euro-velvoitteita.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

Ruoan hinta Suomessa on korkea ja sen ALV-verotusta olisi tarkistettava alaspäin ihmisten toimeentulotason mukaisella tavalla.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

Ensi sijassa tasapainoa saadaan ja säästöjä syntyy yksinkertaistamalla ja johdonmukaistamalla hallinnollisia menettelyjä ja lainsäädäntöä. Leikkausten olisi kohdistuttava niihin toimiin, jotka lisäävät hallintoa ja byrokratiaa. Toisin sanoen lupamenettelyjä ja kilpailuttamista koskevia hallinnollisia menettelyjä.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

Kandidatens kommentar

Kannatan lapsilisien korottamista nykyisestä, mutta en niiden verottamista. Lapsilisät eivät nykyisin riitä kattamaan lapsesta ja lapsen kasvamisesta johtuvia menoja. Lapsilisiin olisi tehtävä taso- ja indeksikorotus ja porrastettava se tulotason mukaisella tavalla niin, että lapsilisä on suurin pienituloisissa perheissä ja pienin suurituloisissa perheissä.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

Sote-sektorin rahoitus on ohjautunut liiaksi sote-uudistusta koskevaan suunnittelu- ja valmistelutyöhön olemassa olevista toimivista sote-malleista (Kainuun.-malli) huolimatta. Sote-päätöksillä olisi toteutettava kunta- ja valtakuntatasolla sote-palveluita, joilla taataan kuntalaisille riittävät ja lähellä olevat palvelut.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Suomen goepoliittinen sijainti huomioon ottaen Suomen on ensi sijassa pyrittävä hoitamaan puolustus- ja turvallisuuspolitiikkaansa diplomatian keinoin, pitämällä keskusteluyhteys avoinna itään ja länteen päin. Presidentti Niinistö, Ulkoasiainvaliokunnan Timo Soini ja ETYJ:n presidentti Ilkka Kanerva ovat tässä suhteessa osoittaneet hyvää esimerkkiä EU:lle ja USA:lle.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

Kandidatens kommentar

Suomen poliisien määrä on Euroopan vähäisin eli poliisi 800 asukasta kohden. Määrää olisi lisättävä lähemmäs eurooppalaista tasoa (poliisi/400 asukasta).

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Kandidatens kommentar

Maahanmuuttoa koskevia kriteereitä on tarkennettava ja yhteistyötä sosiaaliviranomaisten ja maahanmuuttoviranomaisten välillä tiivistettävä niin, että maahanmuuttoviranomaiset pystyvät puuttumaan terroristista toimintaa Suomessa rahoittavien maahanmututajien toimintaa ja tarvittaessa käännyttämään heidät Suomesta.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

En tällä hetkellä näe Venäjän provokatiivisista toimistaan huolimatta uhkaavan Suomea.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

Kandidatens kommentar

Kysymys on hankala ja tapauskohtaisesti ratkaistavissa. Tärkeää olisi pystyä määrittelemään verkkovalvonnalle selkeät reunaehdot, joiden rikkominen tarkoittaisi samalla yksityisyyden suojan rikkomista.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

Kandidatens kommentar

Suomi toimii asiassa YK:n ja ETYJ:n päätösten mukaisella tavalla. Ensi sijassa olisi keskityttävä noudattamaan YK:n turvallisuusneuvoston kokouksessa yksimielisesti hyväksyttyä päätöslauselmaa, jonka mukaan YK:n jäsenmaiden on estettävä kansalaistensa matkustaminen ulkomaille taistelemaan tai taistelijoiden rekrytoiminen konflikteihin taikka konfliktien rahoittaminen.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

Eutanasiaan on oltava parantumattomasti sairaan suostumus tai sairastuneen tehtotilasta on muutoin pystyttävä varmistumaan. Olisi myös varmistuttava siitä, että elvyttävät toimenpiteet ovat hyödyttömiä. Varmistus tapahtuisi esimerkiksi potilaan tilasta annetuilla useamman kuin yhden lääkärin lääkärinlausunnolla.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

Kandidatens kommentar

Valtiolal ja kunnilla on lain mukaan velvollisuus huolehtia kuntalaisten terveyden- ja sosiaalipalveluista. Palvelujen ohjaaminen yksityisille palveluntuottajille ei poista tai vähennä julkisen sektorin vastuuta.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Viranomaistoiminnan olisi muututtava enemmän ennaltaehkäiseväksi, perhelähtöiseksi toiminnaksi, jossa viranomaistoiminta koetaan perheitä tukevana eikä hajoittavana toimintana.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

Kandidatens kommentar

Katson tätä kysymystä omaishoitajien kannalta. Vanhuksia hoitavat omaishoitajat tekevät jo nyt alimitoitetulla hoitopalkkiolla hyvin vaativaa hoitoalan työtä, joka aiemmin kuului julkisen sektorin vastuulle. Omaishoitajien hoitopalkkiota olisi tarkistettava ylöspäin ja omaishoitajille tarjottava mahdollisuus riittäviin lepohetkiin esimerkiksi julkisissa sairaaloissa ja hoitolaitoksissa tarjottavin tilapäissijoituksin tai sijaispalvelun avulla.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Kansalaisten oikeus terveyspalvéluihin toteutuu parhaiten, kun päätöksenteko terveyspalveluista tapahtuu lähellä kuntalaista. Kansalaisen oikeus terveyspalveluihin ei parane kunnan itsehallintoa murentamalla ja terveyspalveluja keskittämällä etäämmäs kuntalaisesta.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Ilmastonmuutoksen hillitsemiseksi tehtävä toimenpiteet Suomessa on suhteutettava siihen päästötasoon, joka Suomen kokoinen valtio globaalisti aiheuttaa. Suomen tulisi omien päästökattotavoitteidensa sijasta painottaa enemmän saastuttavien maiden teknologian kehittämiseen.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

Kandidatens kommentar

GM-ruoassa on enemmän kemikaaleja kuin tavanomaisessa. Niiden turvallisuustestaus on olematonta eikä GM kasvien sisältämien kemiallisten yhdisteiden vaikutusta ihmisen geeneihin ja sairauteen altistumiseen ole tutkittu tarpeeksi.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

Kandidatens kommentar

Suomen nykyinen taloudellinen ja sosiaalinen tilanne huomioon ottaen turvapaikanhakijoiden määrän lisääminen ei ole ajankohtainen asia.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Suomen asutuspolitiikkaa voidaan tukea esimerkiksi niin kutsutulla Jäämeren rautatiehankkeella, joka siirtää investointeja, kuljetusta ja liiketoimintaa sekä asutusta Pohjois-Suomeen ja Lappiin.

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Pienryhmissä opettajalla on paremmat edellytykset yksilökohtaisempaan opettamiseen ja suoritusten seuraamiseen. Pienemmällä luokkakoolla on myös koulurauhaa edistävä vaikutus.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

Kandidatens kommentar

Ensi sijassa tarkistus olisi tehtävä pieni- ja keskituloisten tuloverotukseen ja sitä olisi tarkistettava alaspäin.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

Kandidatens kommentar

Valistunut alkoholipolitiikkaa kuuluu vaaliteemoihini ja esitykseni tältä osin on, että viinit ja oluet sallitaan ruokakaupoissa järjestämällä ensi vaiheessa ruokakauppoihin Alkon myyntipisteet.

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

Henkilökohtaisesti näen, että kysymys on enemmän kielivalikoiman monipuolistamisesta ruotsin kielen ohella. Asiaan voi vaikuttaa operussuunnitelmissa ja tuntijaossa.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. Trängselavgifter bör införas i huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Kannatan ajatusta siitä, että ihmisiä kannustetaan nykyistä enemmän käyttämään julkisia liikennevälineitä.

2. Ett Stor-Helsingfors med sammanslagna kommuner är ett bättre alternativ än självständiga kommuner med en gemensam metropolförvaltning.

Kandidatens kommentar

Kuntaliitoksen onnistuminen edellyttää, että liitokseen osallistuvat kunnat sitoutuvat samoihin strategisiin tavoitteisiin. Metropolihallinnon ongelmana on moniportainen hallinnollinen järjestelmä ja kuntalaisten vaikuttamismahdollisuuksista etäällä oleva päätöksenteko.

3. Det ligger i hela Finlands intresse att Helsingfors får ett Guggenheimmuseum.

Kandidatens kommentar

Guggenheim-hanke on ensi sijassa Helsinkiä ja pääkaupunkiseutua koskeva hanke ja sen rahoittaminen yhteisin verovaroin on sen vuoksi ongelmallista.

4. Staten bör bevilja Helsingfors extra stöd för att integrera invandrare.

Kandidatens kommentar

Maahanmuuttoa koskevia kotouttamissääntöjä on tarkistettava niin, että heidät pystytään kohtuullisin resurssein ja ilman kantasuomalaisiin kohdistuvaa syrjintää kotouttamaan osaksi suomalaista yhteiskuntaa.

5. En plats på långvården är ett bättre alternativ för en ensam åldring än en vård i hemmet.

Kandidatens kommentar

Vanhusten hoidontarvetta on arvioitava tapauskohtaisesti ja vanhuksille tarjottavan kotihoidon on täytettävä laatukriteerit niin, että se turvaa vanhuksille riittävän ja asianmukaisen hoidon kotona.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Olen kansanedustajana valmis viemään vaaliteemoissani esittämiä asioita eteenpäin poliittisen toimintakentän mahdollistamissa rajoissa.

<< Tillbaka