Mikael Elmolhoda

Valkompassen 2015 Helsingfors valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

Steget till arbetslivet har gjorts för svårt: deltidsarbete borde göras ekonomiskt mer lönsamt än att sitta inom fyra väggar och bli isolerad.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

Kandidatens kommentar

Nuvarande öppettider är enligt mig tillräckliga. De erbjuder möjligheter att beakta också regionala skillnader och främjar små butikers möjligheter att klara konkurrensen.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

I Finland borde man reda ut den negativa inkomstskattens möjligheter att förverkligas. Om det lyckas skulle det höja på andelen deltidsarbete, det sociala välbefinnandet och också minska på byråkratin.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Nollavtal kan också vara till nytta för den anställda, till exempel i min arbetshistoria har det varit så. Jag skulle hellre ta itu med missbruket av nollavtal och förbjuda det att man inom ett nollavtal är tvungen att ta emot ett skift.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

Kandidatens kommentar

Att förbättra deltidsarbetsmöjligheterna hjälper också här: vid utdragen arbetslöshet kan man i stället för att betala full arbetslöshetsersättning betala en mindre ersättning samtidigt som kunden arbetar deltid. På detta vis lindrar vi arbetslösheten i Finland.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

Kandidatens kommentar

Jag är EU-kritisk, i synnerhet stöder jag inte den federala utvecklingen. Det är riktigt att EU har en potential att öka sysselsättningen och välbefinnandet genom en öppen inre marknad. Men den nuvarande situationen, där vi tvärtemot EU-avtal sänder pengar till krisländer såsom Grekland, är helt klart ohållbar.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

Skatteförhöjningarna borde riktas in på livsmedel som är skadliga för hälsan och naturen samtidigt som andra livsmedels skatter kunde lättas, så att mindre bemedlade skulle han en möjlighet att föda sig själva och familjen.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

Rivning av överflödiga byggnader, en minskning av överdriven reglering samt till exempel antalet tjänstemän kunde erbjuda nycklar för att få vår ekonomi i balans. Dessutom behöver vi metoder för att få individer att aktivera sig då det gäller att bry sig och att ta hand om varandra: talkokulturen borde det blåsas liv i i stället för att döda den med skatter.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

Kandidatens kommentar

Ett tillräckligt stort barnbidrag är en otroligt viktig människorättsfråga, men att beskatta det stöder jag inte. Studenter med barnfamiljer borde stödas med en ordentlig ökning av barnbidrag, i övrigt får små- och medelinkomsttagarfamiljer kompensation via barnavdraget.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

Det finns inget viktigare än att vi som ett samhälle tar hand om varandra. Att tanklöst skära i kostnader för social- och hälsovård får vi betala för senare.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Beslut angående Nato-medlemskap borde endast tas med hjälp av folkomröstning.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

Kandidatens kommentar

Tillräckligt med medel för poliser och tillräckligt med poliser är oersättligt då det gäller finsk grundtrygghet. Detta lägger grunden för ett välmående samhälle.

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Kandidatens kommentar

Terroristhotet måste finns i åtanke när man tar beslut. Om det finns misstankar att personen som flyttar in i landet kanske har något med terrorism och kriminalitet i andra länder att göra, måste detta redas ut noggrant. Man måste hålla ett öga på invandrarna och hjälpa dem att anpassa sig till finsk kultur så att vi kan förebygga radikalisering och förbättra invandrarnas position.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Vi ska inte vara naiva, men inte heller paranoida. Av 1900-talets historia kan vi lära oss vilka risker som finns då man bor granne med en stormakt. I nuläget är Rysslands strategiska landaffärer är ett stort hot för vår säkerhet. Finland måste se till sitt eget försvar men också förbättra försvarets samarbete med bland annat Sverige.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

Kandidatens kommentar

Om vi verkligen talar på ett teoretiskt plan om människans säkerhet är viktigare än människans integritet, vinner säkerhetsaspekten i allmänhet. I praktiken är dessa frågor sällan så svartvita.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

Kandidatens kommentar

I den här frågan bör vi gå vidare i samarbete med det internationella samfundet.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

Samhället bör erbjuda en obotligt sjuk människa vård och smärtlindring, inte en dödande spruta. Jag ser att människolivet är värt att beskydda från befruktning till den naturliga döden.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

Kandidatens kommentar

Den offentliga servicen måste bevaras som grund för hälsovården, speciellt då det gäller specialsjukvården. Jag vill dock inte ställa den offentliga och den privata sektorn emot varandra: bägge spelar sina viktiga och oersättliga roller. Till exempel kan det utgående från den privata sektorn komma många viktiga innovationer, då till exempel de små och medelstora företagen inom hälsovården garanteras goda verksamhetsförutsättningar. Ifall de nödvändiga tjänsterna på någon ort bäst kan ordnas via privata krafter så har jag heller inget emot det. Det viktigaste är att människorna på ett jämlikt vis får den vård de behöver.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Beror på vad man menar med att ingripa. Barnuppfostran är föräldrarnas uppgift och jag stöder inte ett övervakningssamhälle i vilket staten lägger sig i familjens interna frågor utgående från ideologiska skäl. Däremot tycker jag att det är viktigt att barnskyddet får de resurser det behöver för att ta hand om riktiga incidenter. Familjerna bör erbjudas tillräckligt med stödtjänster som de kan ty sig till då det är svårt.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

Kandidatens kommentar

Om man med detta arrangemang garanterar människovärdig vård också för mindre bemedlade åldringar, är det möjligt inom vissa gränser. Det är rimligt att fullvuxna barn som har bra inkomster bär mera ansvar för sina föräldrar, vilket frigör resurser för vård av äldre från fattiga familjeförhållanden.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Systemet är viktigare än individen bara om det kan ta hand om individen. Människans välbefinnande och hälsa har ett egenvärde, kommunernas självstyre har det inte.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Ja, men då det gäller denna fråga bör man inte fatta svartvita eller endimensionella beslut: vi vinner inget för klimatet genom att förflytta industrin utomlands, där inte den finska miljölagstiftningen råder.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

Kandidatens kommentar

Jag är väldigt kritiskt mot genetisk modifiering och ser den som riskabel. Konsumenten har rätt att veta om en produkt innehåller genmodifierade ingredienser.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

Kandidatens kommentar

Det nuvarande ansvaret räcker. Uppmärksamheten bör redan nu läggas på de framtida asylsökande så att de kan anpassa sig till det finska samhället.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Att överge denna tanke skulle mycket effektivt försvaga servicenätet, de socioekonomiska förhållandena samt säkerheten på många orter. Vi har ett fint land som det lönar sig att hålla bebott i sin helhet.

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Jag ser en utveckling i denna riktning samt att man tillgodoser tillräckliga resurser som mycket nödvändigt för att säkerställa elevernas välbefinnande såväl som att lärarna orkar med sitt arbete.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

Kandidatens kommentar

Ett så här stort beslut, som i praktiken skulle innebära ett klart slut på vår militära neutralitetspolitik, kan inte fattas utan en folkomröstning.

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Kandidatens kommentar

Den nuvarande kärnkraften är helt tillräcklig. Övriga investeringar bör göras i förnybar energiproduktion.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

Kandidatens kommentar

Potentiella inkomstskattelättnader borde riktas in på dem som befinner sig i de svagaste situationerna.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

Kandidatens kommentar

Äktenskapet är planerat att vara ett fast förbund mellan en kvinna och en man, med uppgiften att fungera som grundenhet i samhället samt skapa nya individer i samhället. Varje barn har en grundläggande rätt till såväl pappa som mamma, och de mår bäst i ett helt äktenskap mellan far och mor.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

Kandidatens kommentar

Jag anser att det nuvarande systemet är gott.

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

I den här frågan är det bra att handla utgående från människornas vilja samt de språkkunskaper som krävs för att klara sig i en europeisk omgivning.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. Trängselavgifter bör införas i huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Jag tycker att tanken är intressant och värd att utreda, men jag har ingen tung åsikt i frågan.

2. Ett Stor-Helsingfors med sammanslagna kommuner är ett bättre alternativ än självständiga kommuner med en gemensam metropolförvaltning.

Kandidatens kommentar

Av dessa två alternativ ser jag den gemensamma metropolförvaltningen som det bättre, men också den har sina problem. Jag tycker alltså inte att någondera alternativet är realistiskt. Vi bör trots allt sträva efter att effektivera samarbetet.

3. Det ligger i hela Finlands intresse att Helsingfors får ett Guggenheimmuseum.

Kandidatens kommentar

Allting, som för med sig investeringar, turister samt kulturellt kapital till Finland är bra, men jag skulle inte placera detta projekt högst upp på prioritetslistan.

4. Staten bör bevilja Helsingfors extra stöd för att integrera invandrare.

Kandidatens kommentar

Tillräckliga resurser för integrering i dag – besparingar och välbefinnande i morgon.

5. En plats på långvården är ett bättre alternativ för en ensam åldring än en vård i hemmet.

Kandidatens kommentar

Så kan det mycket väl vara, så länge som en plats på långvården innebär ett boendei gemenskap med andra äldre, och inte ett omänskligt sängliggande utan att kunna gå på toaletten och ut tillräckligt ofta, att inte kunna skapa sociala kontakter. Vi måste också fundera på hur barnen kunde börja ta hand om sina föräldrar i en större utsträckning än i dag.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Om jag helt tydligt har fel på någon punkt, vill jag utan vidare ta emot respons och korrigera mig själv. Jag vill dock utan tvekan stå bakom mina ord: det jag lovar håller jag!

<< Tillbaka