Mikko Merikivi

Valkompassen 2015 Mellersta Finlands valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

Kysymyksenasettelu johtaa ajattelua sikäli harhaan, että työhön pääsy on se hankala asia, johon tulisi puuttua. Nykyisenlaisen sosiaaliturvan väärinkäytösten kitkeminen entisestään luultavasti vaan tuottaisi tappiota lisääntyvän byrokratian muodossa.

Elämiseen riittävää sosiaaliturvaa eli käytännössä siis perustuloa lisäksi tulisi pikemminkin katsoa perusoikeutena. Teknologinen työttömyys, liian kireät työehdot, kireä verotus ja sääntely ovat vieneet työpaikat. Näitä kaikkia ei haluta tai edes voi korjata. Jotta työelämän ulkopuolelle väistämättä jäävät ihmiset saisivat elää ihmisarvoista elämää, tarvitaan vähän byrokratiaa aiheuttava ja kattava sosiaaliturva, perustulo.

Nykyisen sosiaaliturvan kannustinloukut myös tekevät työnteosta kannattamatonta. Miksi kukaan haluaisi tehdä töitä, jos hyötyy siitä esimerkiksi vain 10% palkan suuruudesta?

Lisäksi esimerkiksi yrittäjillä, taiteilijoilla, vapaaehtoistyötä tekevillä ja opiskelijoilla on nykyisin heikko asema, vaikka tekevätkin yhteiskunnan kannalta hyödyllisiä toimia. Työelämään kuuluminen on itse asiassa varsin mielivaltainen perustelu ihmisten "hyödyllisyyden" mittaamiselle.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

Kandidatens kommentar

Kauppiaat tietävät itse parhaiten, milloin kannattaa pitää kauppojaan auki. Nykykäytäntö on yli-innokasta sääntelyä.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

Uskon, että jokin perustulon kaltainen järjestelmä tulee olemaan tulevaisuudessa välttämätön teknologisen työttömyyden takia. Nykyisessä sosiaaliturvassa on väliinputoajia ja kannustinloukkuja, joita ei perustulossa olisi. Työnteko olisi aina kannattavaa, yrittäjillä olisi jokin fallback, ihmisiä ei rasitettaisi byrokratialla ja työntekijöillä olisi parempi neuvotteluvara. Perustulon lisäksi tarvitaan ainakin lapsilisä ja varmaan jokin harkinnanvarainen lisä, sekä luultavasti asumistuki. Perustulo tulisi suhteuttaa niin, että sillä voisi elää ihmisarvoista elämää, mutta ei saada "parasta". Esimerkiksi Helsingissä asumisen ei tulisi olla "ihmisoikeus", vaan esimerkiksi työntekijät voivat palkallaan kustantaa asumisen siellä ja yliopistossa käyvät voivat asua opiskelija-asunnoissa. Perustulokokeilua tai monta alueellista kokeilua kannatan.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Valtion ei mielestäni tule holhota tässäkään asiassa liiallisesti. Joustavaa säätötyövoimaa on ihan hyödyllistä olla olemassa työnantajille, mutta säännöt voisivat olla selkeämmät.

Ensinnäkin työehtosopimukset tulisi ulottaa niin kutsuttujen nollatyösopimusten alueelle. Toisekseen näin joustavassa työssä tulisi työntekijällä olla esim. oikeus kieltäytyä työkeikasta (TTT-sopimuksissa ainakin jo on nyt).

Lisäksi kun perustulo on käytössä, ihmisten tarve varmaan ja säännölliseen työhön on vähäisempi. Perustulo myös antaisi neuvotteluvaraa, eli niiden, joille tällaiset sopimukset eivät sovi, ei tarvitse niitä ottaa vastaan.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

Ruuan verotus vaikuttaa suhteellisesti eniten köyhiin. Heitä sitten jouduttaisiin tukemaan entistä enemmän muilla tavoilla, jos ruuan verotusta kiristetään.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

Ensisijaista olisi saada yrityksille kannattavaa ottaa työntekijöitä. Noin 9% työttömyys plus varmaan jotain saman verran tempputyöllistettyjä on ihan liikaa.

Turhasta sääntelystä luopuminen sekä Tanskan mallisen joustoturvan suuntaan meneminen ovat tähän keinoja. Lisäksi perustulo poistaisi kannustinloukkuja, antaisi työnhakijoille neuvotteluvaraa ja takaisi yrittäjille ikuisen starttirahan.

Leikkauksia voitaisiin mielestäni tehdä etenkin hallinnosta ja byrokratiasta. Leikkauslista löytyy vaaliteemoistani.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

Tasokkaista sosiaali- ja terveyspalveluista pyrin pitämään kiinni.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Nähdäkseni tarvittaisiin laajempi yleiseurooppalainen konflikti, että Venäjä hyökkäisi Suomeen. Eiköhän Venäjä tosin Suomen valloittaisi, jos hyökkäisi, mutta tätä eivät mitkään sotilasliitot muuta. Lisäksi valloittajat joutuisivat kärsimään sissisodankäynnistä.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

Sääntöjen toki pitäisi olla selkeitä niin, että päätös on tosiasiallisesti myös eutanasiaan menevän käsissä ja se ei ole hetken mielijohde. Painostus täytyy pyrkiä estämään mahdollisimman hyvin. Parantumattomasti sairaisiin rajaus voisi olla näin aluksi, mutta mielestäni mikäli ratkaisemattomia ongelmia ei ilmene, niin pitkällä aikavälillä eutanasia voitaisiin laajentaa jonkinlaiseksi yleiseksi vapaudeksi. Olen nimittäin sitä mieltä, että ihmisten pitää elämänsä lisäksi pystyä päättämään myös kuolemastaan.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Vaikka periaatteessa tällaista voi perustella lasten oikeuksilla, tässä talouden tilanteessa en katso sitä järkeväksi. Valvontaa ei tule ainakaan lisätä. En myöskään lähtökohtaisesti pidä holhoavista toimista yhteiskunnalta, jonka takia myös suhtaudun tähän varauksella.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Kansalaisille tuskin on merkitystä sillä, mikä taho terveyspalvelut tuottaa.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Meillä on vain yksi maapallo. Varaa ei yksinkertaisesti ole pelata uhkapeliä ilmastolla ja ympäristöllä.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Tutkimustietoon perustuva yleistys on, että opetusryhmän koon pienentämisellä on vähäinen vaikutus oppimistuloksiin. Ratkaisevaa on kattava ja asiantunteva opetustarjonta.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Kandidatens kommentar

En usko, että ilmastonmuutos torjutaan ilman ydinvoiman rajua lisäämistä. Lisäksi vaikka otetaan huomioon isoimmat ydinonnettomuudet, ydinvoima on silti hyvin turvallinen sähköntuotantomuoto ja tulee vaan turvallisemmaksi ja huomattavasti vähemmän radioaktiivista jätettä tuottavaksi reaktorien edelleen kehittyessä.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

Ruotsilla ei tee Ruotsin sekä joidenkin osien Suomesta lisäksi paljonkaan maailmalla, sillä se on vasta noin 93. puhutuin kieli. Suomen 320 kunnasta vain 31:ssä väestöstä on yli 1% ruotsinkielistä. Miksi muissa kunnissa silti pakotetaan oppimaan ruotsia? Opiskelijat tietävät tämän turhuuden, joten motivaatiota ei ole läheskään kaikilla. Aika on lisäksi rajallista. Toki ruotsinkielistenkin pitää saada palvelunsa, mutta heitä palvelisivat motivoituneet vapaaehtoisesti ruotsia opiskelleet. Tuonnin kannalta Venäjä ja Saksa ovat tärkeämpiä kuin Ruotsi, ja vienti näihin on vain vähän vähemmän kuin Ruotsiin. Lisäksi englannin kielikin toimii oli lähes mikä tahansa maa kyseessä.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. Arbetslösa med akademisk utbildning i Mellersta Finland bör utbildas till företagare med statligt stöd.

2. Läkare som har fått sin utbildning i Finland bör förpliktas att arbeta en viss tid inom den offentliga sektorn för att underlätta läkarbristen.

3. Under den förestående valperioden bör åtgärder vidtas för att få slut på användningen av torv som energikälla.

4. Behovet av virke inom bioenergiproduktionen bör kartläggas och avverkningen av energivirke vid behov begränsas för att bibehålla diversiteten i våra skogar.

Kandidatens kommentar

Hyvä tavoite kai tuokin on, mutta pikemminkin uuden bioenergiakapasiteetin lisäämistä tulisi rajoittaa sen takia, että tutkimustuloksista on pääteltävissä, että metsätähteiden ja etenkin vielä kasvavan puun polttamisesta saatavat hiilidioksidisäästöt tulevat liian hitaasti verrattuna niihin tavoitteisiin, joita EU on asettanut ja joihin Suomi on sitoutunut. Nykyiset voimalat saavat kyllä toimia, mutta uusilla tulisi korvata kivihiiltä käyttäviä laitoksia.

5. För att stöda bioenergin bör väganslagen i Mellersta Finland riktas till landsvägsnätet under nästa valperiod.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Noudatan vaaliteemojani. Muissa asioissa löytyy täältä tietoa siitä, miten katson eri sanomisteni minua sitovan: http://mikkomerikivi.org/muita-sitoumuksiani-vaalikonevastauksia-ja-kyselyihin-vastauksia

<< Tillbaka