Mikael Jern

Valkompassen 2015 Nylands valkrets

Till Valkompassens första sida
  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

1. Arbete

1. Det är alltför lätt att leva på socialbidrag i Finland

Syftet med den sociala tryggheten är att garantera alla människor en tillräcklig utkomst och omsorg i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av service och förmåner såsom barnbidrag, sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsskydd och utkomststöd.

Kandidatens kommentar

Ingen som lever på socialbidrag har det speciellt väl ställt, så det kan inte sägas vara lätt att leva på socialbidrag. Däremot finns det gott om flitfällor som inte gör det motiverande att ta emot ett jobb.

2. Öppettiderna inom handeln och andra butiker bör avregleras.

Butikernas och andra affärers dagliga öppettider bestäms i lag. Affärer med en yta på mer än 100 kvm bör vara stängda under kyrkliga helger och första maj, självständighetsdagen, morsdagen och farsdagen. Regionförvaltningsverket kan bevilja undantag på ansökan.

3. Finland bör gå över till en basinkomst som ersätter det nuvarande socialskyddets miniminivå.

Med basinkomst avses en penningsumma som utbetalas regelbundet för att garantera utkomst. Det finns många modeller men det gemensamma för dem är att basinkomsten vore ägnad att eliminera flitfällor eftersom det alltid skulle vara lönsamt att arbeta. Då inkomsterna stiger sjunker basinkomsten via beskattningen.

Kandidatens kommentar

Inget land har ännu infört en basinkomst/medborgarlön. Läropengen kan bli dyr för Finland. Däremot borde en helhetsöversikt av socialskyddet göras för att göra det enklare och rättvisare. En ny SATA-kommitte borde tillsättas att göra det arbetet.

4. Lagen bör garantera arbetstagaren en minimiarbetstid.

Så kallade nollavtal betyder att arbetstagaren inte vet på förhand hur många skift hen har under nästa arbetsschema. Antalet veckoarbetstimmar kan variera från noll till till exempel 40. Nollavtalen ger arbetsgivaren flexibilitet men lämnar arbetstagaren utan skydd.

Kandidatens kommentar

Nollavtal är svåra t.ex. vid sjukdom och graviditet då arbetsgivaren helt kan koppla bort sitt ansvar. Så den som vill ha en minimiarbetstid borde få den. För t.ex. studerande kan ett avtal utan minimiarbetstid vara helt ok, men det förutsätter att både arbetsgivare och arbetstagare är överens.

5. Tiden för utbetalning av arbetslöshetsskydd bör förkortas.

Den inkomstrelaterade dagpenningen utbetalas för 500 fulla arbetslöshetsdagar. Hur stor dagpenningen är beror på inkomsten. Vanligen är dagpenningen 50-70 procent av lönen. Den är skattepliktig inkomst.

Kandidatens kommentar

Vi har nyligen förnyat systemet med längden på arbetslöshetsersättningen. Vi måste se hur det faller ut. Däremot borde effektivare åtgärder genomföras så att arbetet och utföraren bättre hittar varandra. Nya tjänster borde tas i bruk vid sidan av de vanliga Arbetskraftsbyråerna.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

2. Ekonomi

1. Finland skulle klara sig bättre utanför euron.

Euron är Europeiska Unionens gemensamma valuta, som togs i bruk som kontantvaluta den 1 februari 2002. I detta nu hör 19 EU-länder till Euroområdet. Euron är en flytande valuta. Den viktigaste mätaren på värdet är förhållandet till USD.

Kandidatens kommentar

Att lämna euron skulle utsätta den finländska ekonomin för stora risker.

2. Skatten på livsmedel kan höjas.

Den allmänna mervärdesskattesatsen är 24 %. Mervärdesskatten på restaurang- och måltidstjänster och på livsmedel är 14 % och på kultur 10 %. På Finansministeriet har det varit aktuellt med en mervärdesskattereform som förenhetligar alla skattesatser. Då skulle den högsta skattesatsen sjunka och i motsvarande grad stiga för till exempel livsmedel.

Kandidatens kommentar

En höjd moms på livsmedel skulle slå hårdast mot dem som redan har det knapert.

3. Statens och kommunernas ekonomi bör i första hand balanseras genom att skära ner utgifterna.

Den offentliga skuldens förhållande till bruttoproduktionen håller på att överskrida 60 procent. Finland hotas av överskuldsättning, då den arbetsföra befolkningen inte klarar av att finansiera det allt större behovet av offentlig service. Det här hotet kallas för hållbarhetsunderskott.

Kandidatens kommentar

Vi måste lagstiftningsvägen anpassa och omskapa den offentliga sektorn med tydligare prioriteringar så att vi får bättre balans i ekonomin. Trots det misstänker jag att vi blir tvungna att låna en del också i framtiden.

4. Barnbidraget bör höjas och beskattas.

Det skattefria barnbidraget är i år 95,75-174,27 euro i månaden, beroende på antalet barn. Ensamförsörjartillägget är 48,55 euro per barn och månad. Om barnbidraget höjs och beskattas har det en inkomstutjämnande effekt.

Kandidatens kommentar

Att höja och beskatta barnbidraget ökar byråkratin och kostnaderna för förvaltningen.

5. Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning.

Den kommunala social- och hälsovården kostar nästan 20 miljarder euro i året. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringen i befolkningsstrukturen betyder att såväl servicestrukturer som verksamhetssätten inom social- och hälsovården måste reformeras.

Kandidatens kommentar

Vi kommer att bli tvungna att skära i en del av de offentliga tjänsterna. Att göra prioriteringarna kommer att vara den svåraste uppgiften för social- och hälsovårdssektorn samt politiker de närmaste åren.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

3. Säkerhet

1. Ett Natomedlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning.

Nato är en försvarsallians med 28 medlemsländer. Dess viktigaste uppgift är att garantera medlemmarnas säkerhet. Varje medlemsland är skyldigt att hjälpa ett annat medlemsland som utsätts för angrepp. Nato har ett partnerskapsnät och genomför krishanteringsoperationer, där också Finland deltar. Enligt nuvarande regeringsprogram bevarar Finland möjligheten att söka Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

De säkerhetspolitiska konstellationerna har ändrat så mycket i och med Ukraina-krisen att en utredning om NATO-medlemskap borde göras under kommande riksdagsperiod.

2. Det behövs flera poliser i Finland.

Antalet poliser uppskattas i år till 7500, vilket är cirka 50 poliser fler än i fjol. Riksdagen har ansett att de anslag som finns i statsbudgeten räcker för att bevara polisens operativa kapacitet på 2014 års nivå. Inrikesministeriet har ändå uppskattat att tillgången till bastjänster kommer att minska.

Kandidatens kommentar

I förhållande till befolkningsantalet så hör vi till de länder i Europa som har minst poliser. Våra långa avstånd gör också polisens arbete utmanande.

3. Invandringen till Finland bör begränsas för att minska risken för terrorism.

I fjol tog Finland emot 3 651 asylsökande. Av dem beviljades 1 346 asyl. De flesta asylsökande kom från Irak, Somalien och Ryssland. Finland tog i fjol också emot 1 030 kvotflyktingar från Syrien, Demokratiska republiken Kongo och Sudan.

Kandidatens kommentar

Vi behöver mera invandring för att öka utbudet av arbetskraft. Däremot måste vi fästa uppmärksamhet vid riskerna för återvändande personer som deltagit i krigshandlingar.

4. Rysslands maktsfärspolitik är ett hot för Finland.

I Rysslands militärdoktrin definieras Nato som landets största säkerhetshot. Av Rysslands grannländer har Ukraina meddelat att man eftersträvar ett Natomedlemskap.

Kandidatens kommentar

Ryssland är nu ute efter att splittra EU:s enighet, vilket gör Finlands situation besvärlig.

5. När det gäller nätövervakning är statens säkerhet viktigare än medborgarens inregritetsskydd.

En arbetsgrupp på Försvarsministeriet föreslår omfattande övervakning av nättrafiken för att avvärja hot mot den nationella säkerheten. Övervakningen skulle förutsätta att grundlagen ändras.

Kandidatens kommentar

Staten borde få större möjligheter till nätövervakning för att skydda landets säkerhet. Övervakningen måste däremot alltid grunda sig på misstankar och får inte göras godtyckligt.

6. Finland bör delta i kampen mot IS med utbildning av den irakiska regeringens styrkor

Islamiska Staten (IS) är en sunniislamistisk terrorgrupp som har tagit kontrollen över stora delar av Syrien och Irak. Gruppen tillämpar en mycket strikt tolkning av islam och vill införa ett muslimskt kalifat. En USA-ledd allians försöker bekämpa IS.

Kandidatens kommentar

Finland har tidigare deltagit i operationerna i Afghanistan, utbildning av irakiska regeringens trupper hör till samma kategori.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

4. Hälsa

1. Obotligt sjuka bör ha rätt till dödshjälp.

Det är tillåtet att ge assistans vid självmord men aktiv eutanasi är ett brott. Professor Jorma Palo var en känd förespråkare för eutanasi och det är också tidigare finansministern Iiro Viinanen, tidigare Europaparlamentarikern Esko Seppänen och president Sauli Niinistö. Kända motståndare är till exempel läkaren Pekka Reinikainen och arkiatern Risto Pelkonen.

Kandidatens kommentar

Detta är en djupt etisk och moralisk fråga.

2. Social- och hälsovården bör i första hand produceras som offentliga tjänster.

I den kommunala social- och hälsovården.arbetar omkring 265 000 personer. Privata hälsovårdstjänster och företagshälsovården kompletterar den kommunala servicen. De privata serviceproducenterna står för ungefär en fjärdedel av hälsovårdstjänsterna. Den senaste tiden har utläggningen av service på privata ökat.

Kandidatens kommentar

De offentliga tjänsterna skall vara grunden inom den offentliga vården. Men det skall också finnas möjlighet för aktörer inom den privata och tredje sektorn att erbjuda sina tjänster på ett jämbördigt sätt. På det viset kan kvaliteten och effektiviteten inom sektorn utvecklas.

3. Myndigheterna bör ha lägre tröskel för att ingripa i barnfamiljernas problem.

Situationen inom barnskyddet har diskuterats i offentligheten sedan våren 2012, då ett 8-årigt barn mördades i Helsingfors. Barnet var klient hos barnskyddet, som hade fått många anmälningar om henne. Omsorgsministern har konstaterat att tröskeln för att ge familjerna hjälp i tid är för hög och att det är problematiskt.

Kandidatens kommentar

Familjernas integritet är viktig. Däremot är det viktigt att myndigheterna utnyttjar de möjligheter som redan finns för att ingripa då missförhållanden uppdagas. De tråkiga fall som varit i offentligheten har mera berott på att myndigheterna misslyckats i sin uppgift än att normerna varit fel.

4. Åldringarna och deras anhöriga bör påföras ett större ansvar för vårdkostnaderna.

Befolkningen åldras och kostnaderna för äldreomsorgen stiger. Professorn i civilrätt Urpo Kangas har föreslagit att vuxna barn kunde förpliktas att betala för till exempel vårdplats för sina föräldrar om deras pension inte räcker till. Så är det i flera länder i Europa.

Kandidatens kommentar

Att påföra åldringar och deras anhöriga ett större ansvar för vårdkostnaderna skulle vara ett stort avsteg från principen att alla medborgare skall behandlas jämlikt.

5. Medborgarnas rätt till hälsovård är viktigare än den kommunala självstyrelsen.

Enligt grundlagen är Finland indelat i kommuner vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Samtidigt skall det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster.

Kandidatens kommentar

Att medborgarna har rätt till social trygghet, vilket inkluderar hälsovård, är en viktig del av vår grundlag. Kommunernas självstyrelse kan inte gå över den rättigheten. Sedan är det en annan sak hur hälsovården arrangeras och om kommunernas självstyrelse där äventyras.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

5. Framtid

1. Arbetet för att stävja klimatförändringen bör prioriteras fram om industrins konkurrenskraft.

Finlands mål på lång sikt är att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Finland försöker också avstå från kolkraft till år 2025. Klimatmålen definieras bland annat i den nya klimatlagen. http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+82/2014&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Kandidatens kommentar

Det viktigaste i klimatarbetet är internationellt samarbete. Vi kan inte påverka klimatet ensamma, därför måste åtgärderna avstämmas med resten av världen. Om vi vidtar sådana åtgärder som lamslår vår industri utan att resten av världen hänger med förlorar både miljön och vår ekonomi.

2. Genändrade livsmedel är trygga för människan och miljön.

Genetiskt modifierade organismer är till exempel växter vars arvsmassa och egenskaper har ändrats med genteknik. Genteknik används oftast i förädlingen av soja och majs. De förses med gener som gör dem resistenta mot vissa bekämpningsmedel eller som ger motståndskraft mot vissa skadeinsekters larver.

Kandidatens kommentar

Den omfattande riskbedömning som gjorts inom området visar att riskerna är små. Sedan är det en annan sak att konsumenter kanske inte är intresserade av genmodifierade livsmedel och skall ges möjlighet att alltid få köpa icke genmodifierade livsmedel.

3. Finland bör ta ett större ansvar för asylsökande som kommer till EU-området.

I fjol anlände 600 000 asylsökande till Europeiska unionen. Finlands andel av de asylsökande var 0,6 procent. Av unionens 28 medlemsländer tog sex emot nästan 80 procent av alla asylsökande. Över 2 500 personer drunknade eller försvann på Medelhavet då de försökte ta sig till Europa över havet i brist på lagliga flyktvägar.

Kandidatens kommentar

Av humanistiska orsaker och solidaritetsskäl borde vi ta emot fler flyktingar. Nu belastas de sydeuropeiska ländernas ekonomi oskäligt hårt.

4. Tanken att hela Finland ska vara bebott är förlegad.

Under de drygt tio senaste åren har södra och mellersta Finland stått för den proportionellt sett största inflyttningen medan östra och norra Finland står för den största nettoförlusten. I dag koncentrerar sig befolkningsökningen så gott som helt till huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Det är av stort vikt att hålla hela landet levande och en grundläggande rättighet att människor, oavsett var de bor, behandlas lika. I praktiken är livet på glesbygden ändå mera utmanande på grund av långa avstånd

5. Storleken på elevgrupperna i grundskolan bör begränsas i lag till till exempel 20 elever.

Lagen definierar inte storleken på undervisningsgrupperna i allmänbildningen. Det betyder att skolklassernas storlek kan variera mycket från kommun till kommun. Sedan 2010 har Undervisnings- och kulturministeriet anvisat statligt specialstöd för att minska undervisningsgrupperna i grundutbildningen. I år minskar stödet emellertid jämfört med i fjol.

Kandidatens kommentar

Att i lag begränsa skolklassernas storlek är överdriven styrning. Kommunerna som ordnar utbildningen måste själv förstå att stora klasser försämrar möjligheterna till effektiv inlärning.

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

7. Omröstningar

1. En folkomröstning bör ordnas om Finlands Natomedlemskap

2. Ett principbeslut om ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Kandidatens kommentar

Om principbeslut om fler kärnkraftverk fattas kommer vi aldrig att få en trovärdig strategi för att utveckla förnyelsebar energiproduktion.

3. Inkomstskatten sänks jämnt i alla inkomstklasser för att stimulera ekonomin.

4. Den förra riksdagens beslut att tillåta könsneutrala äktenskap rivs upp.

5. Försäljning av svaga viner och starköl tillåts i livsmedelsaffärer.

Kandidatens kommentar

Jag tror att finländarna nu är mogna för att klara av viner i matbutiken

6. Den obligatoriska skolsvenskan slopas.

Kandidatens kommentar

Svenskan är en viktig del av allmänbildningen

  • Kandidatens svar
  • Partiets svar

8. Din region

1. Trängselavgifter bör införas i huvudstadsregionen.

Kandidatens kommentar

Jag anser att trängselavgifter kostar mer än den nytta de tillför huvudstadsregionen.

2. Vägarna i Nyland bör förbättras innan man bygger nya spårförbindelser österut eller västerut.

Kandidatens kommentar

Basvägnätet i Finland har en reparationsskuld på 2,7 miljarder euro och även i Nyland finns många undermåliga vägar. Däremot borde om möjligt en del resurser sättas på att förbättra kustbanan för att minska störningskänsligheten.

3. Stora kommunsammanslagningar är ett bättre alternativ än självständiga kommuner med en gemensam metropolförvaltning.

Kandidatens kommentar

En metropolförvaltning leder lätt till ett nytt förvaltningsskikt som inte är särskilt effektivt eller demokratiskt.

4. Det finns för många små sjukhus i Nyland. Vården borde koncentreras till större enheter.

Kandidatens kommentar

Vården måste finnas nära de som behöver den. Men det är alltid fråga om en balans mellan kostnader och närhet.

5. Staten bör ålägga kommunerna att ta emot kvotflyktingar jämbördigt.

6. JOKER: Vallöften är bindande.

Kandidatens kommentar

Politik handlar om att skapa gemensamma lösningar. Då kan det både ur den enskilda politikerns och helhetens synvinkel vara bättre att justera sina synpunkter så att beslut kan göras.

<< Tillbaka